Vildas & Kaos blogg

8/9-08
Helgen har bara försvunnit! Vad snabbt de passerar ibland. Vilda mår bra,infektionen har dämpats och hon luktar nu inte så illa i munnen. Läkt är det inte än,det tar väl ett tag. Vädret har varit märkligt. Antingen blåsigt o skitkallt,eller regn,kvallmigt och varmt. Vi har kört  lååånga budföringar med Kaos. Oj så flåsig han blev,men som han springer. Vi kan nog börja länga sträckorna lite nu. Jag får väl ta fram cykeln också. Han har bra kondis men lite till skadar ju aldrig. Här pausar han lite i skogen. Han var så trött så han brydde sig inte om att "skaka" rätt halsbandet som jag bara la bakom öronen.....



Han sitter som en gammal gubbe! Problemet för honom är inte springet i benen-det finns där,utan han måste lära sig att hushålla på krafterna. Lätt med en terv-pojke! Han tar i för mkt i början. Därför är cykling i ett lågt och jämt tempo bra.
Vilda var skitsur för att inte hon fick springa,men hon fick vara lös under promenaden.

På fredagen var det jättevarmt. Vi körde lydnad på ett fält. Eftersom Vilda gallskrek i bilen så fick hon sitta kopplad hos P-Å,man orkar inte höra på henne. Bilen stod så nära. Rätt som det var så kom lilla Vilda farande mot mig. -Varför släppte du henne? Frågade jag P-Å. Han såg mkt förvånad ut där han stod med ett halvt koppel i näven! Det hade gått av. Så kan det gå med över 20 år gamla koppel. Jag har bara använt det vid träning,litet o tunnt o smidigt att stoppa i fickan. Nu är det väldigt kort också *L*!

Kaos var jätte-laddad. Han höll fin possition på foten(körde med klickern). Hade tänkt traggla med framåtsändande,men....vi fastnade på inkallningen. Han brukar göra det så fint. Snabbt o jämt tempo,snabbt stå o ligg osv. Nu hade han inte en susning om vad stå var för nåt! Jag vet inte hur många sträckor jag gick,tillslut bara pekade jag bortåt och han luffsade iväg o la sig framför bollen. Efter många om och men så hajjade han läget. Här bromsar han in till ställandet.....



Läggandet struntade vi i. Han fick gå sakta genom konerna,och nu var han ju trött. Han tassade så fint. Sen gjorde jag ett framskick. Han saktade ner innan konerna,tassade fint igenom,men sen blev det tilt......



Vad var det man skulle göra sen? Han funderade lite. Jag fortsatte att gå mot honom. Han började gå mot mig,men när vi var "nos mot nos",så vände han om igen och traskade på åt rätt håll......



Inte så lätt att komma ihåg allt. Han var ju lite trött i skallen efter tragglandet med inkallningen. Vi körde några vändor och jag var nöjd. Vi avslutade med lite skoj-inkallningar på kort avstånd,där jag ställde honom nära mig. Här kommer han med sin boll....



Vilda ville också göra nåt. Jisses vad laddad hon var! Först lite uppvärming i form av slalom mellan mina ben. Hon var lite för ivrig,så det blev en baklänges variant *L*......



Hennes fria följ var helt gudomligt! Sen fick även hon köra inkallning med stå o ligg. Klockrent,trots att det är evigheter sen sist. Den här bilden är suddig men hon ser sååå lycklig ut när hon springer tillbaka för att hämta sin boll,jisses vilken fart.....



Kryp gör jag ju normalt inte med henne,men ryggen är så pass bra så vi testade lite. Hon hade bråttom,annars var det hur fint som helst. Både halter och vinklar...



På eftermiddagen kom regnet och jag ägnade mig åt att baka äppel-kakor,göra äppelmos och färskost. Undra om man kan äta ihjäl sig på äpplen? Jag vägrar att slänga ut alla till djuren. De får massor men det är ju synd om de ska äta upp alla.

På lördagen vräkte regnet ner hela dagen. Det roligaste som hände för tervarna var en skogspromenad. På kvällen blev det lite uppehåll. Här är en bild på vår kvällshimmel. Åskan finns där bakom....



På söndagen var det grått o mulet. Varmt var det också. Vi åkte iväg o la spår. Vilda fick ett litet kort med leksaker och godisburkar. Pinnarna kan ju göra henne illa i munnen. Vilken fart hon hade!!!! Inte lätt att ta några vetiga bilder. Blixten hängde inte heller med i det mulna vädret....



Här har hon hittat en leksak.....



Hon var så duktig och tyckte det var ett himla kul spår med många godis-burkar!

Längden på Kaos spår var nog ca. 700-800m. P-Å tog en bild när jag släppte iväg honom på upptaget.......



Jisses! Det var liksom bara att hänga med i snöret. Trots det höga tempot så kollade han av och valde rätt håll,men fort gick det! På nåt ställe snurrade han lite,det var nåt som störde honom,kanske vilt,vad vet jag? Han löste det iallafall,men sååå himla fort det gick! Jag hade inte en chans att hålla emot. P-Å försökte ta lite bilder,men på de flesta ser man bara naturen och en lina! Det är ju trevligt med 63 naturbilder*L*! Här startar vi efter en pinne.....



De tyckter det är så kul att spåra och de ger verkligen järnet. Han var duktig gossen. Det känns i min rygg efter såna här strapatser,men ibland är de värt det. Även jag tycker ju det är kul och jag slutar aldrig att förvånas över deras nosarbete. Vi hade verkligen tur med vädret. När vi kom hem så började det ösregna och fortsatte så resten av dagen.

Tervarna var trötta o nöjda. Jag ägnade mig åt att baka bröd. På kvällen kom de ut i köket och "tjatade" om sin mat. För att slippa ha dem rännandes där så fick de maten lite tidigare. När jag satt ner skålarna så kom jag på att jag glömt Vildas medicin. Medans de åt så tog jag fram korv och la tabletten i. När de ätit upp så fick de sina korvbitar(Kaos tror att han också får medicin). Skålarna var tomma,men Vilda brukar vara väldigt noga med att "diska" sin. Nu gick Kaos till hennes skål och jag hann tänka-var hon verkligen färdig? Fast hon hade ju lämnat sin skål. Jag vände ryggen till och skulle lägga in korven....då small det! Vilket liv. Vem som började vet jag inte men jag kan väl gissa att Vilda blev sur för att Kaos gick till hennes skål,och han tyckte väl att det var ok,eftersom hon lämnat den.

I detta huset så har vi 2 enkla regler. Man bråkar inte om mig eller mat! Jag blir galet arg! Det är så sällan det händer och då är det i regel nåt missförstånd. Nu var de trötta o kinkiga. De skadar aldrig varann men de låter som vargar och tussarna flyger. Nu var det ju lite olyckligt med Vildas mun. Kaos som är stor o stark hamnade överst och Vilda fick troligtvis tag i hans fästinghalsband. När P-Å kom farande så hade jag fått tag i dem(min röst räckte inte denna gången). Jag hivade ut Kaos i hallen och Vilda åt andra hållet,jag var så arg så jag höll på att gå upp i atomer! Man grälar inte om tomma skålar. Resultatet av deras gruff. De var några tussar fattigare och Vilda blödde i munnen. Jag tyckte inte ett dugg synd om henne. Jag tror det var hon som började,fast Kaos hade ju inte behövt käfta emot. De var lika dumma båda två. Det var lite spänt på kvällen,Vilda lät inte Kaos komma nära henne och han hade förstånd att hålla sig undan. Ibland är de som 2 barnungar.

Nu är hösten ett faktum.....