*Lite allt möjligt och kallt igen!
16/1-09
Undra om jag är världens slöaste bloggare? Det blir liksom inte tid till att ägna sig åt det. Det mesta av min tid går just nu till att tillverka pulsvärmare/Handledsvärmare. Några sjalar blir det också och lite vantar,sockar och annat. I princip allt är sålt. Men vilken tid det tar! Jag trodde det var svårt att fota hundar,men det är rena dagisleken jämfört med att få en bra bild med rätt färg på det jag stickat. Sen är det kontakt med köpare,det ska tvättas,packas och postas. Det mesta säljer jag på Tradera och det tar tid! Bara att lägga upp en auktion med en vetig text och beskrivning är ett helt företag. Sen ska det köpas garn m.m,komponeras ihop rätt färger. Jag har fått beställning via mail,det blir ett fasligt mailande hit o dit innan det blir bra. Hur man än gör så finns det alltid nån som är lite kinkig. Fast det finns också många gulliga människor som är så tacksamma. Det är dem som får mig att fortsätta. Rik blir man inte och det har ju aldrig varit meningen heller. Nästa vecka betalar jag det sista på Vildas strålning och det blir som ett slags avslutat kapitel då.
Nog om det. Här har det varit alla slags väder. Nu är det kallt igen. -15 grader. Jag fattar inte hur folk överlever uppe i Norr(inte konstigt att jag skickar vantar och pulsvärmare dit)! Kaos har det lite jobbigt med kylan. Hans luftrör är nog lite känsliga. Han flåsar ju alltid så och när det är kallt låter han som en falsk flöjt. Inte kan han begripa vem som snott hans vatten i skogen heller. Han har järnkoll på alla vätske-stationer och han blir så upprörd när det är is.......
Han stampar och krafsar,biter och pratar! När inget annat funkar så försöker han "prata" hål på isen. Här var det lönlöst,det var bottenfruset. Vilda gjorde en insats men inte hjälpte det. Pojken fick vara törstig.
Massor av uppletande har vi gjort och P-Å har kört lite med Kaos. Det är märkligt men det funkar inte alls lika bra. Han tuggar ju inget längre,men med P-Å är det som han faller tillbaka i gamla mönster. Båda tervarna är så otroligt snabba på att hitta och lämna av sina saker,så det gäller att göra det svårt. Här har Kaos fått sin boll och tyvärr är det dåligt ljus så man ser inte blicken han har. Försök få ut den bollen ur munnen! Den har liksom fastnat....
Jag skrev ju sist att Kaos håller på att bli vuxen.......hm,det gäller inte när han har sin boll! Är han lite trött och bestämmer sig för att inte släppa bollen ......då gör han inte det. Vi bråkar inte om det,det finns ingen anledning. Blir jag riktigt arg så släpper han(P-Å har ännu inte lyckats bli så sur),skitskoj tycker Kaos. För honom är det en kul lek och det kan han väl få tycka då. Ni skulle se blicken! Han är sååå full i fan. Lite kul tycker också jag att det är,när man har gott om tid.
Här kommer två glada tervar i ett märkligt ljus........
Många långa budföringar har vi kört. Jag är så sugen på rapport,men vi vågar inte när det är kallt och halt. Kaos ben har krånglat lite igen. Det är nog bara att inse att han inte håller för såna påfrestningar. Det är lite trist,men det finns ju värre saker. Själv verkar han inte bry sig. Lilla hönan är helt makalös! Jag fattar inte hur mkt ork hon har. Som hon springer!
Den där dagen kommer ju när man märker att hundarna blir äldre. I skogen är Vilda som en valp,men sen är hon sååå trött! Hon ser så gammal ut när hon ligger helt utslagen i soffan.....
Förra veckan var vår trädgård först som en skridskobana och sen som en pool. Det regnade och tervarna hade lera ända upp till öronen! Är det bra väder så vill de gärna ligga ute men vem vill ligga i lera? Det gäller att hitta på lite extra inne,de blir så rastlösa annars. Aktivitetsbollen är kul. Jag har tejpat lite så det bara finns ett hål,blir lite klurigare då. Här är Vilda....
Det är så kul att se hur de "tänker". Jag gör det lite extra svårt genom att skjuta ut stolarna,då är det ju inte bara att putta på bollen. Då ska de dessutom lösa uppgiften att krångla ut den när den hamnar "fel". Vilda är så kul,matvrak som hon är så har hon järnkoll på var hålet i bollen är. Kaos han fattar nog inte riktigt hur det hela funkar. Lite frustrerad blir han om det inte trillar ut nån gotte.....
I princip varje dag så får tervarna skott-träning. De jagar nästan jämt. Lite jobbigt att hålla koll på var de är. Jakthundarna är rätt "yra". Kaos blir lite stressad av deras framfart. Det är ju hans skog! Våran skog är jättebra. Det växer godis i träden! Vilda kan hålla på hur länge som helst,de kan ju föröka sig.....
Kaos den stollen försöker hoppa upp i träden! Snacka om låååång terv.....
Leta kotte har Kaos blivit en hejjare på. Han håller dem fint också,inte en ändaste kotte har han dödat på sista tiden. Det är bara "hönan" som dödar allt. Hon är hopplös. Nu har hon gett sig sjutton på att döda alla myror! Vi försöker hejda hennes framfart i myrstackarna,men det är inte så lätt. Som hon gräver! Kaos försöker dränka ihjäl dem istället!
Vilda gillar inte när det är hårt i backen,det är ju lite besvärligare att gräva då. Jag tycker det är bra,då är inte hela hon full med skogsmaterial! Häromdan hittade hon en "råtta",en död sådan,och vad gjorde lilla damen då? Åt upp den? Nix,hon la sig på den,hon skulle väl döda den lite till! Va knäppa de är!
I helgen var det ju fullmåne och så här såg det ut en morgon.....
Nån minut senare......
Jag gillar inte förändringar. Helst ska allt vara som det alltid har varit. När "nån" dessutom får för sig att ändra mitt bild-program så blir jag sur. Det fungerade alldeles utmärkt tidigare. Jag har under en tid klickat på nej,vad gäller uppdatering. Nu tänkte väl "nån" att det var en ledsam människa som inte fattar vilken knapp man ska klicka på! Henne måste vi hjälpa! Vips,så är det fullständig Kaos. Varför gör de på det viset? Bilderna blir sämre och jag fattar inget.
Vilda behöver snart få träffa Kattis. Hon är stel i ryggen ,och har en låsning igen. Ont har hon inte,och inte verkar hon besvärad heller. Det är väl bara jag som har ont av det. Utvändigt är hennes mun fin. Allt hår har växt ut igen,alldeles grått. Lite svullen i mungipan är hon. Invändigt är det ännu inte helt ok. Hon verkar inte ha några besvär men man undrar ju varför det inte läker helt. Tandhalsen är fortfarande blottad. Lite rött är det omkring också. Jag har tyvärr lite onda aningar. Vi ska tillbaka så småningom. Jag vill låta röntga hennes käke för att få veta om strålningen skadat den. Nåt är det som inte stämmer med munnen,men hon är pigg och glad och som vanligt. Risken att hon blir sjuk igen,finns ju,tyvärr. Vi försöker att se Vilda som en frisk hund. Hon har så otroligt mkt livsglädje.
Jag ska försöka skriva här lite oftare,det blir ju så mkt och rörigt när jag slarvar så. Jag avslutar med lite bilder som jag tog i förrgår,då var det soligt och fint. Tervarna är ännu inte riktigt full-pälsade,men de är på god väg.....
Här ser ni hur Vildas mungipa ser ut,alldeles grå......
Nu ska vi traska ut i skogen och se om vi hittar några kottar eller nåt annat skoj!
Undra om jag är världens slöaste bloggare? Det blir liksom inte tid till att ägna sig åt det. Det mesta av min tid går just nu till att tillverka pulsvärmare/Handledsvärmare. Några sjalar blir det också och lite vantar,sockar och annat. I princip allt är sålt. Men vilken tid det tar! Jag trodde det var svårt att fota hundar,men det är rena dagisleken jämfört med att få en bra bild med rätt färg på det jag stickat. Sen är det kontakt med köpare,det ska tvättas,packas och postas. Det mesta säljer jag på Tradera och det tar tid! Bara att lägga upp en auktion med en vetig text och beskrivning är ett helt företag. Sen ska det köpas garn m.m,komponeras ihop rätt färger. Jag har fått beställning via mail,det blir ett fasligt mailande hit o dit innan det blir bra. Hur man än gör så finns det alltid nån som är lite kinkig. Fast det finns också många gulliga människor som är så tacksamma. Det är dem som får mig att fortsätta. Rik blir man inte och det har ju aldrig varit meningen heller. Nästa vecka betalar jag det sista på Vildas strålning och det blir som ett slags avslutat kapitel då.
Nog om det. Här har det varit alla slags väder. Nu är det kallt igen. -15 grader. Jag fattar inte hur folk överlever uppe i Norr(inte konstigt att jag skickar vantar och pulsvärmare dit)! Kaos har det lite jobbigt med kylan. Hans luftrör är nog lite känsliga. Han flåsar ju alltid så och när det är kallt låter han som en falsk flöjt. Inte kan han begripa vem som snott hans vatten i skogen heller. Han har järnkoll på alla vätske-stationer och han blir så upprörd när det är is.......
Han stampar och krafsar,biter och pratar! När inget annat funkar så försöker han "prata" hål på isen. Här var det lönlöst,det var bottenfruset. Vilda gjorde en insats men inte hjälpte det. Pojken fick vara törstig.
Massor av uppletande har vi gjort och P-Å har kört lite med Kaos. Det är märkligt men det funkar inte alls lika bra. Han tuggar ju inget längre,men med P-Å är det som han faller tillbaka i gamla mönster. Båda tervarna är så otroligt snabba på att hitta och lämna av sina saker,så det gäller att göra det svårt. Här har Kaos fått sin boll och tyvärr är det dåligt ljus så man ser inte blicken han har. Försök få ut den bollen ur munnen! Den har liksom fastnat....
Jag skrev ju sist att Kaos håller på att bli vuxen.......hm,det gäller inte när han har sin boll! Är han lite trött och bestämmer sig för att inte släppa bollen ......då gör han inte det. Vi bråkar inte om det,det finns ingen anledning. Blir jag riktigt arg så släpper han(P-Å har ännu inte lyckats bli så sur),skitskoj tycker Kaos. För honom är det en kul lek och det kan han väl få tycka då. Ni skulle se blicken! Han är sååå full i fan. Lite kul tycker också jag att det är,när man har gott om tid.
Här kommer två glada tervar i ett märkligt ljus........
Många långa budföringar har vi kört. Jag är så sugen på rapport,men vi vågar inte när det är kallt och halt. Kaos ben har krånglat lite igen. Det är nog bara att inse att han inte håller för såna påfrestningar. Det är lite trist,men det finns ju värre saker. Själv verkar han inte bry sig. Lilla hönan är helt makalös! Jag fattar inte hur mkt ork hon har. Som hon springer!
Den där dagen kommer ju när man märker att hundarna blir äldre. I skogen är Vilda som en valp,men sen är hon sååå trött! Hon ser så gammal ut när hon ligger helt utslagen i soffan.....
Förra veckan var vår trädgård först som en skridskobana och sen som en pool. Det regnade och tervarna hade lera ända upp till öronen! Är det bra väder så vill de gärna ligga ute men vem vill ligga i lera? Det gäller att hitta på lite extra inne,de blir så rastlösa annars. Aktivitetsbollen är kul. Jag har tejpat lite så det bara finns ett hål,blir lite klurigare då. Här är Vilda....
Det är så kul att se hur de "tänker". Jag gör det lite extra svårt genom att skjuta ut stolarna,då är det ju inte bara att putta på bollen. Då ska de dessutom lösa uppgiften att krångla ut den när den hamnar "fel". Vilda är så kul,matvrak som hon är så har hon järnkoll på var hålet i bollen är. Kaos han fattar nog inte riktigt hur det hela funkar. Lite frustrerad blir han om det inte trillar ut nån gotte.....
I princip varje dag så får tervarna skott-träning. De jagar nästan jämt. Lite jobbigt att hålla koll på var de är. Jakthundarna är rätt "yra". Kaos blir lite stressad av deras framfart. Det är ju hans skog! Våran skog är jättebra. Det växer godis i träden! Vilda kan hålla på hur länge som helst,de kan ju föröka sig.....
Kaos den stollen försöker hoppa upp i träden! Snacka om låååång terv.....
Leta kotte har Kaos blivit en hejjare på. Han håller dem fint också,inte en ändaste kotte har han dödat på sista tiden. Det är bara "hönan" som dödar allt. Hon är hopplös. Nu har hon gett sig sjutton på att döda alla myror! Vi försöker hejda hennes framfart i myrstackarna,men det är inte så lätt. Som hon gräver! Kaos försöker dränka ihjäl dem istället!
Vilda gillar inte när det är hårt i backen,det är ju lite besvärligare att gräva då. Jag tycker det är bra,då är inte hela hon full med skogsmaterial! Häromdan hittade hon en "råtta",en död sådan,och vad gjorde lilla damen då? Åt upp den? Nix,hon la sig på den,hon skulle väl döda den lite till! Va knäppa de är!
I helgen var det ju fullmåne och så här såg det ut en morgon.....
Nån minut senare......
Jag gillar inte förändringar. Helst ska allt vara som det alltid har varit. När "nån" dessutom får för sig att ändra mitt bild-program så blir jag sur. Det fungerade alldeles utmärkt tidigare. Jag har under en tid klickat på nej,vad gäller uppdatering. Nu tänkte väl "nån" att det var en ledsam människa som inte fattar vilken knapp man ska klicka på! Henne måste vi hjälpa! Vips,så är det fullständig Kaos. Varför gör de på det viset? Bilderna blir sämre och jag fattar inget.
Vilda behöver snart få träffa Kattis. Hon är stel i ryggen ,och har en låsning igen. Ont har hon inte,och inte verkar hon besvärad heller. Det är väl bara jag som har ont av det. Utvändigt är hennes mun fin. Allt hår har växt ut igen,alldeles grått. Lite svullen i mungipan är hon. Invändigt är det ännu inte helt ok. Hon verkar inte ha några besvär men man undrar ju varför det inte läker helt. Tandhalsen är fortfarande blottad. Lite rött är det omkring också. Jag har tyvärr lite onda aningar. Vi ska tillbaka så småningom. Jag vill låta röntga hennes käke för att få veta om strålningen skadat den. Nåt är det som inte stämmer med munnen,men hon är pigg och glad och som vanligt. Risken att hon blir sjuk igen,finns ju,tyvärr. Vi försöker att se Vilda som en frisk hund. Hon har så otroligt mkt livsglädje.
Jag ska försöka skriva här lite oftare,det blir ju så mkt och rörigt när jag slarvar så. Jag avslutar med lite bilder som jag tog i förrgår,då var det soligt och fint. Tervarna är ännu inte riktigt full-pälsade,men de är på god väg.....
Här ser ni hur Vildas mungipa ser ut,alldeles grå......
Nu ska vi traska ut i skogen och se om vi hittar några kottar eller nåt annat skoj!
*Kaos på mellandagsrea!
30/12-08
Då var julen över och det är skönt. Här har det varit lungt och fridfullt. På julafton var det som vanligt julmiddag här kl.16. Mamma,Per,P-Å,jag o tervarna. Alldeles lagom. P-Å körde buss på dagen. Jag hade planerat en lång skön promenad på fm med tervarna,men så blev det inte riktigt. Det var nåt så bedrövligt halt. Att låta tervarna springa som vanligt var bara inte att tänka på. De hade garanterat brutit benen. Till och med i trädgården var det snorhalt,på gruset och gräset halkade de stackars tervarna runt som bambi på hal is. Snön kom som den skulle på självaste julafton-perfekt!
Mamma hade som vanligt med sig massor av klappar. Hon är så snäll min mor. Vilda var som en gam och skulle ha alla paket. Hon slet o rev i alla,till slut fick vi faktiskt säga till henne att lugna sig lite. Per och Kaos är inte polare,eller rättare sagt,Per är skiträdd för Kaos. När man är rädd så beter man sig ju lite märkligt och för säkerhets skull fick Kaos hålla sig på lite avstånd från Per. Kaos tycker det är skitkul att skrämma slaget på stackars Per. Han har ju kommit på att det funkar. Kaos hälsar ju med hela munnen,vilket inte alla uppskattar,sen leker han ju krokodil när han är "full i fan". Han är bara vänlig men det är klart att är man lite osäker så kan man nog uppfatta honom som en varg. Kaos fick nöja sig med "mormor" och han var sååå lycklig över sitt paket med en leksak.
Massor av långa promenader har det blivit. Tyvärr har de jagat en del och det är inte kul att dela skog med vimsiga hundar och skjutande gubbar. Kaos snackade med en av hundarna. Vad de sa till varann vet jag inte men de bestämde i allafall att hunden skulle vända åter in i skogen och vi skulle fortsätta på vägen. Vi har gått lite nya svängar. På ett ställe finns en stor vändplan mitt inne i skogen. Där passade jag och Kaos på att träna lydnad,oj så laddad han var,men jätte-duktig. P-Å kommenderade en stund,sen upptäckte han o Vilda nåt annat kul......
En båt mitt inne i skogen! Den är skruttig och ska visst eldas upp.
Kaos har varit väldigt behaglig sista tiden. Han kanske håller på att bli vuxen? Det är väl på tiden i så fall. Han verkar så nöjd med tillvaron och faktiskt riktigt sansad,men springet är det inget fel på. Vi bytte ju foder till honom och magen verkar må prima,kanske därför han är så nöjd. Pälsen växer som ogräs och musklerna sväller. Lite tunn är han men det syns inte för all päls o alla muskler.....
Ser ni vad grå han har blivit? Han ser ut som en gubbe! Här ligger han på sitt lilla sätt,ser tokigt ut men han gillar det.....
Lilla hönan var ju så mager och eländig i samband med strålningen. Nu är hon fin i hullet,pälsen växer och massor av muskler har hon igen. Det är nog råttgrävar-muskler. Här är vi på väg hem från skogen. P-Å fick släpa bort Vilda från detta hålet. Råttan var hemma och som hon grävde......
Söt Vilda......
Pojkarna fick för sig att de skulle gå på mellandags-rea. Inte riktigt min grej,men nu hade P-Å fixat en rabatt-kupong åt Kaos på lantmännen,så det var ju bara att följa med. Kaos behövde en ny sele,en vanlig promenad-sele. Han drar mindre i sele och den han haft innan har han liksom växt ur,för längesen(musklerna är för stora). Att hitta en bra som passar har varit svårt. Nån rusning var det inte på lantmännen precis. En stor låda med massor av selar,koppel och halsband för halva priset hittade vi. Jag var på väg att ge upp! Rosa selar med lustiga figurer! Hur fjolligt var inte det då? Små var de också. Längst ner i lådan fanns en svart/vit sele med taggtråds mönster. Den var stor och ställbar,men passade den? Ni skulle hört Kaos. Som han lipade. Hur pinsamt som helst att stå på parkeringen med en fumlig matte som skulle ställa in selen på alla håll o kanter så den passade. Vilda satt i bilen o gallskrek! -Jag vill också ha en sele!
Efter mkt trassel så konstaterade vi att selen var perfekt! -Den vill jag ha,sa Kaos. Nu är han en väldigt ekonomisk gosse. Det var ju halva priset och med hans kupong så blev det ytterligare 50 kr avdrag. Kaos köpte en kanonbra sele för 30 kr!
Vi har varit borta i Adelöv,och som vanligt så blir tervarna helfnattiga där. Först gick vi en promenad. Det var kallt och tervarna hade suttit ett tag i bilen. Får de springa ouppvärmda så blir det skador och det vill man ju undvika. Jag gapskrattade åt Vilda o P-Å. Hon släpade iväg med honom i 700 knyck. Det var färska människo o hundspår i snön och Vilda var övertygad om att hon skulle spåra. I det tempot blev vi fort varma. Massor av bus blev det.....
Här tror jag att P-Å skulle sparka iväg en boll......när ngt kom farande......
Vilda klättrade på P-Å,och ville ha all uppmärksamhet. Kaos han for som ett yrväder,med sin boll...
En terv på ryggen klarar man av......
Men inte två! Mig välter ju tervarna hur lätt som helst när de är på det humöret,när de lyckas få P-Å att tappa balansen så är ju lyckan total! Skitkul. Vilda den lilla fulingen,passade här på att bita av snöret på bollen. Vi har massor av bollar....utan snöre.....
Här ligger Kaos och spanar lite.....
Roligt hade de "barnen" och de sov gott sen.
Det har varit kallt här och man får vara lite försiktig med springet. Kaos låter som en visselpipa när han anstränger sig. Mitt på dagen brukar temperaturen tillåta spring. Massor av uppletande och långa budföringar har det blivit. I går var det konstigt väder. Dimman var tät och det var rimfrost. Det var fint men attans så kallt....
Den 28/12 skulle Chippo fyllt 12 år. Tiden går så fort. Det är drygt 4 år sen han lämnade oss,men ibland känns det som igår.
Nyårsafton blir lugn här. Jag o tervarna ska "bara vara" och P-Å ska köra buss på natten. Det brukar skjutas lite raketer men det är ingen fara. Nere i gillestugan hörs det knappt och tervarna brukar ju inte bry sig.
Jag har träffat barn i julhelgen och som vanligt.....de bär på otäcka baciller! Jag blir alltid sjuk när jag träffar barn. På juldagen var vi hos P-Å:s mormor och där var ett gäng halv-krassliga ungar. Nu har jag ont i halsen och det bubblar o gurglar i öronen. Ont i skallen gör det också. Inget kul alls. Tervarna var med i bilen,att ta upp dem är inte att tänka på. Fullt med folk i en tvårums lägenhet. Det går ju bara inte. Det hade blivit för länge för dem att vara själva hemma då det tar 1 timme att åka på varje håll,sen var vi ju där ett tag. Vi tog ut dem mitt i stan så de fick kissa och sträcka på sig. Som de hostade! Det lät som de hade fått krupp el nåt! Efter en stund började både P-Å o jag att harkla. Hm....vi är såna byfånar! Det var kallt och vindstilla,avgaserna låg som en dimma. Det klarade inte våra luftrör av. Tervarna får ont i fötterna av asfalt,kli på tassarna av salt och hostar av avgaser. Tur vi bor på landet!
"Lilleman har fått ro",står det på fam Jakobssons hemsida. Lilleman,Diezel,Kaos son har fått somna in. Så klart mår de jätte dåligt. Det är ju ett vedervärdigt beslut att ta. Han var ju så ung. Vi hoppas verkligen att han har ro i själen nu och att Pia o Stefan också kan känna ro. Vi tänker på er.
Vi önskar er alla ett riktigt Gott nytt år!
Då var julen över och det är skönt. Här har det varit lungt och fridfullt. På julafton var det som vanligt julmiddag här kl.16. Mamma,Per,P-Å,jag o tervarna. Alldeles lagom. P-Å körde buss på dagen. Jag hade planerat en lång skön promenad på fm med tervarna,men så blev det inte riktigt. Det var nåt så bedrövligt halt. Att låta tervarna springa som vanligt var bara inte att tänka på. De hade garanterat brutit benen. Till och med i trädgården var det snorhalt,på gruset och gräset halkade de stackars tervarna runt som bambi på hal is. Snön kom som den skulle på självaste julafton-perfekt!
Mamma hade som vanligt med sig massor av klappar. Hon är så snäll min mor. Vilda var som en gam och skulle ha alla paket. Hon slet o rev i alla,till slut fick vi faktiskt säga till henne att lugna sig lite. Per och Kaos är inte polare,eller rättare sagt,Per är skiträdd för Kaos. När man är rädd så beter man sig ju lite märkligt och för säkerhets skull fick Kaos hålla sig på lite avstånd från Per. Kaos tycker det är skitkul att skrämma slaget på stackars Per. Han har ju kommit på att det funkar. Kaos hälsar ju med hela munnen,vilket inte alla uppskattar,sen leker han ju krokodil när han är "full i fan". Han är bara vänlig men det är klart att är man lite osäker så kan man nog uppfatta honom som en varg. Kaos fick nöja sig med "mormor" och han var sååå lycklig över sitt paket med en leksak.
Massor av långa promenader har det blivit. Tyvärr har de jagat en del och det är inte kul att dela skog med vimsiga hundar och skjutande gubbar. Kaos snackade med en av hundarna. Vad de sa till varann vet jag inte men de bestämde i allafall att hunden skulle vända åter in i skogen och vi skulle fortsätta på vägen. Vi har gått lite nya svängar. På ett ställe finns en stor vändplan mitt inne i skogen. Där passade jag och Kaos på att träna lydnad,oj så laddad han var,men jätte-duktig. P-Å kommenderade en stund,sen upptäckte han o Vilda nåt annat kul......
En båt mitt inne i skogen! Den är skruttig och ska visst eldas upp.
Kaos har varit väldigt behaglig sista tiden. Han kanske håller på att bli vuxen? Det är väl på tiden i så fall. Han verkar så nöjd med tillvaron och faktiskt riktigt sansad,men springet är det inget fel på. Vi bytte ju foder till honom och magen verkar må prima,kanske därför han är så nöjd. Pälsen växer som ogräs och musklerna sväller. Lite tunn är han men det syns inte för all päls o alla muskler.....
Ser ni vad grå han har blivit? Han ser ut som en gubbe! Här ligger han på sitt lilla sätt,ser tokigt ut men han gillar det.....
Lilla hönan var ju så mager och eländig i samband med strålningen. Nu är hon fin i hullet,pälsen växer och massor av muskler har hon igen. Det är nog råttgrävar-muskler. Här är vi på väg hem från skogen. P-Å fick släpa bort Vilda från detta hålet. Råttan var hemma och som hon grävde......
Söt Vilda......
Pojkarna fick för sig att de skulle gå på mellandags-rea. Inte riktigt min grej,men nu hade P-Å fixat en rabatt-kupong åt Kaos på lantmännen,så det var ju bara att följa med. Kaos behövde en ny sele,en vanlig promenad-sele. Han drar mindre i sele och den han haft innan har han liksom växt ur,för längesen(musklerna är för stora). Att hitta en bra som passar har varit svårt. Nån rusning var det inte på lantmännen precis. En stor låda med massor av selar,koppel och halsband för halva priset hittade vi. Jag var på väg att ge upp! Rosa selar med lustiga figurer! Hur fjolligt var inte det då? Små var de också. Längst ner i lådan fanns en svart/vit sele med taggtråds mönster. Den var stor och ställbar,men passade den? Ni skulle hört Kaos. Som han lipade. Hur pinsamt som helst att stå på parkeringen med en fumlig matte som skulle ställa in selen på alla håll o kanter så den passade. Vilda satt i bilen o gallskrek! -Jag vill också ha en sele!
Efter mkt trassel så konstaterade vi att selen var perfekt! -Den vill jag ha,sa Kaos. Nu är han en väldigt ekonomisk gosse. Det var ju halva priset och med hans kupong så blev det ytterligare 50 kr avdrag. Kaos köpte en kanonbra sele för 30 kr!
Vi har varit borta i Adelöv,och som vanligt så blir tervarna helfnattiga där. Först gick vi en promenad. Det var kallt och tervarna hade suttit ett tag i bilen. Får de springa ouppvärmda så blir det skador och det vill man ju undvika. Jag gapskrattade åt Vilda o P-Å. Hon släpade iväg med honom i 700 knyck. Det var färska människo o hundspår i snön och Vilda var övertygad om att hon skulle spåra. I det tempot blev vi fort varma. Massor av bus blev det.....
Här tror jag att P-Å skulle sparka iväg en boll......när ngt kom farande......
Vilda klättrade på P-Å,och ville ha all uppmärksamhet. Kaos han for som ett yrväder,med sin boll...
En terv på ryggen klarar man av......
Men inte två! Mig välter ju tervarna hur lätt som helst när de är på det humöret,när de lyckas få P-Å att tappa balansen så är ju lyckan total! Skitkul. Vilda den lilla fulingen,passade här på att bita av snöret på bollen. Vi har massor av bollar....utan snöre.....
Här ligger Kaos och spanar lite.....
Roligt hade de "barnen" och de sov gott sen.
Det har varit kallt här och man får vara lite försiktig med springet. Kaos låter som en visselpipa när han anstränger sig. Mitt på dagen brukar temperaturen tillåta spring. Massor av uppletande och långa budföringar har det blivit. I går var det konstigt väder. Dimman var tät och det var rimfrost. Det var fint men attans så kallt....
Den 28/12 skulle Chippo fyllt 12 år. Tiden går så fort. Det är drygt 4 år sen han lämnade oss,men ibland känns det som igår.
Nyårsafton blir lugn här. Jag o tervarna ska "bara vara" och P-Å ska köra buss på natten. Det brukar skjutas lite raketer men det är ingen fara. Nere i gillestugan hörs det knappt och tervarna brukar ju inte bry sig.
Jag har träffat barn i julhelgen och som vanligt.....de bär på otäcka baciller! Jag blir alltid sjuk när jag träffar barn. På juldagen var vi hos P-Å:s mormor och där var ett gäng halv-krassliga ungar. Nu har jag ont i halsen och det bubblar o gurglar i öronen. Ont i skallen gör det också. Inget kul alls. Tervarna var med i bilen,att ta upp dem är inte att tänka på. Fullt med folk i en tvårums lägenhet. Det går ju bara inte. Det hade blivit för länge för dem att vara själva hemma då det tar 1 timme att åka på varje håll,sen var vi ju där ett tag. Vi tog ut dem mitt i stan så de fick kissa och sträcka på sig. Som de hostade! Det lät som de hade fått krupp el nåt! Efter en stund började både P-Å o jag att harkla. Hm....vi är såna byfånar! Det var kallt och vindstilla,avgaserna låg som en dimma. Det klarade inte våra luftrör av. Tervarna får ont i fötterna av asfalt,kli på tassarna av salt och hostar av avgaser. Tur vi bor på landet!
"Lilleman har fått ro",står det på fam Jakobssons hemsida. Lilleman,Diezel,Kaos son har fått somna in. Så klart mår de jätte dåligt. Det är ju ett vedervärdigt beslut att ta. Han var ju så ung. Vi hoppas verkligen att han har ro i själen nu och att Pia o Stefan också kan känna ro. Vi tänker på er.
Vi önskar er alla ett riktigt Gott nytt år!
*Tomtarna har äntligen slutat skrika!
22/12-08
Jag vet,det är längesen jag skrev nåt. Jag tycker inte om julen,så är det bara. För mig blir julen för varje år mer o mer förknippad med tråkigheter. Julen ska vara fin o rofylld och full av glädje,hm....folk stressar och är ju inte kloka nånstans! Vid den här tiden så håller sig P-Å precis bakom mig när vi är i affärer,han tycker det är pinsamt när han plötsligt står och pratar om nån vara med en vilt främmande tant! Jag är som uppslukad av jorden! Jag springer igenom affären och släpper han mig med blicken i en sekund så vips.....så är jag borta. Jag hatar att trängas med folk. Under hela december så kryper jag in mitt lilla skal,i min lilla skyddade värld här ute i skogen,och där trivs jag bäst.
Jag har hört dem skrika o vråla i sin låda där uppe,tomtarna alltså. -Hallå! Släpp ut oss,det är jul! Nix,de kan sitta där o vråla,jag vill inte julpynta. Så har jag resonerat. Ljusstakar o stjärnor i fönstrena finns det(annars tror ju folk att man är knäpp). P-Å har frågat massor av gånger-ska vi inte ha nåt julpynt? Granen då? Nä,jag är som en trotsig barnunge,jag vill inte! Det blir nog jul i allafall.
I förrgår var vi borta i Adelöv med hundarna,det är nåt med luften där. De blir så himla tossiga. De är så lyckliga,springet tar inte slut. Man kan ju inte annat än skratta åt dem. När de satt trötta o nöjda i bilen så kom skuldkänslorna krypandes. Jag hade ju bestämt mig,men.....ja,ja,jag plockade lite enris.
I går var det världens kanonväder,solen sken och jag var på ett strålande humör. Länge,länge traskade vi i skogen(och spejjade efter en gran),jag såg massor,men de var fula. Tervarna letade saker,kottar och godis i trädstammarna. Att ta bilder var inte lätt med det starka ljuset men här är några....
Det blåste full storm och de var så larviga,till och med Vilda jagade löv! Att ta en fina bilder på Kaos när man är själv är inte så lätt. Hans päls växer så det knakar. Han är mkt mörkare i verkligheten.....
Lilla hönan......
När vi kom hem så kokade jag julgodis(mellan ström-avbrotten),satte in riset jag plockat och släppte ut de vrålande tomtarna! Så nu känner jag mig "riktigt normal". Granen då? Nä,inte i år. Det blev tallris istället. Betydligt smidigare sen när det ska ut.
Vad har vi pysslat med mer då? Lite lydnad,massor av uppletande,förlängda budföringar m.m. Vädret har ju varit till o från,både snö och regn. Aktivitetsbollen har rullat för fullt under de regniga o trista dagarna. Vi har gått vilse också. Det var kul! Fast det tyckte inte P-Å. Vi hade väl gått ca 1,5 tim i skogen på ett nytt ställe eftersom de jagade. Det började bli lite ont om tid,P-Å skulle iväg o jobba. Jag tänkte att vi kunde ta en genväg hem. Den var låååång! Vi gick o gick men kom aldrig ut på vägen,till slut kom vi ut på en grusväg,yes! Nästan hemma,trodde vi. 2 km knatade vi på den vägen och P-Å höll på att få spader! Jag spanade in den otroligt fina skogen och Vilda hittade massor av råttor i dikes-kanterna,Kaos pinkade överallt. Plötsligt ser vi den "större" vägen. -Vet du var vi är?-Frågade P-Å. Nja....jag tror det. -Herregud,sa P-Å,vi är i Äpplehult! Det var väldigt fint där,det var bara ett problem.....klockan var mkt och vi var 4 km hemifrån! Vi småsprang liksom hemmåt,på asfalt. Fy så ont det gjorde i fötterna. Vi är inte vana att gå på asfalt.byfånar som vi är. P-Å hann till jobbet i tid och jag o tervarna pustade ut i soffan. De hade ont i tassarna på em,de linkade ut en stund i trädgården,stela som pinnar.
Snö hade vi ju också ett tag. Fort ramlade den ner,låg några dagar o sen töade den bort. Här är Kaoset med sin boll....
Om ni bara visste hur många bandage den pojken har käkat upp! Han är hopplös. Två trattar har han lyckats demolera också,han går fram som en ångvält med tratt. Nu börjar benet läka men det tar tid när han pysslar så.
Vi har en jättefin staty i trädgården......
Lite tossig Vilda....
Söt Kaos....
Vilda är helt rått-galen. Hon gräver överallt och hela tiden.....
Kaos är fantastisk med platsläggningen,spelar ingen roll var jag placerar honom. Han ligger helt still med näsan i backen(snön).....
Här snöar det på rätt bra......
Lycklig gosse i snön....
Vilda mår så himla bra. Hennes mun är lite skör och hon har haft nån liten infektion. Tandhalsen är ju ännu blottad där tumören satt,men hon verkar inte ha nåt ont av det. Jag är nu noga med hennes munhygien. Lilla Örni den tokan har lagt ytterligare två ägg,inte bra. Kaos är pigg som en mört! Lite varvad av alla jakthundar och nån löptik här nånstans. Trots lite "flurr" så är han ändå så otroligt lyhörd,man slutar aldrig att förvånas över honom i arbetet. Det är en fröjd att se honom arbeta,all glädje och styrka i det han gör.
Så är det då julafton i morgon. Jag har i år fått världens finaste julgåva. I september såg allt så mörkt ut,men...hon finns här hos oss,Vilda. Pigg o go o glad och det är jag så otroligt tacksam för,nåt bättre kan man inte önska sig. Alla har inte haft samma tur och våra tankar går till er. Fam Fransson och Vildas bror Eddy firar jul utan sin älskade Dunde i år.
Så är det lille Diezel,Kaos son. Lille gubben. Det är så tragiskt. Han mår tydligen inte bra och Stefan har tagit ett beslut. Ni kan läsa mer om det på deras hemsida. Vi hoppas att du får ro i själen,Diezel och blir lycklig där på andra sidan regnbågsbron......våra tankar finns hos dig och familjen.
Vi önskar er alla en riktigt God Jul!
Jag vet,det är längesen jag skrev nåt. Jag tycker inte om julen,så är det bara. För mig blir julen för varje år mer o mer förknippad med tråkigheter. Julen ska vara fin o rofylld och full av glädje,hm....folk stressar och är ju inte kloka nånstans! Vid den här tiden så håller sig P-Å precis bakom mig när vi är i affärer,han tycker det är pinsamt när han plötsligt står och pratar om nån vara med en vilt främmande tant! Jag är som uppslukad av jorden! Jag springer igenom affären och släpper han mig med blicken i en sekund så vips.....så är jag borta. Jag hatar att trängas med folk. Under hela december så kryper jag in mitt lilla skal,i min lilla skyddade värld här ute i skogen,och där trivs jag bäst.
Jag har hört dem skrika o vråla i sin låda där uppe,tomtarna alltså. -Hallå! Släpp ut oss,det är jul! Nix,de kan sitta där o vråla,jag vill inte julpynta. Så har jag resonerat. Ljusstakar o stjärnor i fönstrena finns det(annars tror ju folk att man är knäpp). P-Å har frågat massor av gånger-ska vi inte ha nåt julpynt? Granen då? Nä,jag är som en trotsig barnunge,jag vill inte! Det blir nog jul i allafall.
I förrgår var vi borta i Adelöv med hundarna,det är nåt med luften där. De blir så himla tossiga. De är så lyckliga,springet tar inte slut. Man kan ju inte annat än skratta åt dem. När de satt trötta o nöjda i bilen så kom skuldkänslorna krypandes. Jag hade ju bestämt mig,men.....ja,ja,jag plockade lite enris.
I går var det världens kanonväder,solen sken och jag var på ett strålande humör. Länge,länge traskade vi i skogen(och spejjade efter en gran),jag såg massor,men de var fula. Tervarna letade saker,kottar och godis i trädstammarna. Att ta bilder var inte lätt med det starka ljuset men här är några....
Det blåste full storm och de var så larviga,till och med Vilda jagade löv! Att ta en fina bilder på Kaos när man är själv är inte så lätt. Hans päls växer så det knakar. Han är mkt mörkare i verkligheten.....
Lilla hönan......
När vi kom hem så kokade jag julgodis(mellan ström-avbrotten),satte in riset jag plockat och släppte ut de vrålande tomtarna! Så nu känner jag mig "riktigt normal". Granen då? Nä,inte i år. Det blev tallris istället. Betydligt smidigare sen när det ska ut.
Vad har vi pysslat med mer då? Lite lydnad,massor av uppletande,förlängda budföringar m.m. Vädret har ju varit till o från,både snö och regn. Aktivitetsbollen har rullat för fullt under de regniga o trista dagarna. Vi har gått vilse också. Det var kul! Fast det tyckte inte P-Å. Vi hade väl gått ca 1,5 tim i skogen på ett nytt ställe eftersom de jagade. Det började bli lite ont om tid,P-Å skulle iväg o jobba. Jag tänkte att vi kunde ta en genväg hem. Den var låååång! Vi gick o gick men kom aldrig ut på vägen,till slut kom vi ut på en grusväg,yes! Nästan hemma,trodde vi. 2 km knatade vi på den vägen och P-Å höll på att få spader! Jag spanade in den otroligt fina skogen och Vilda hittade massor av råttor i dikes-kanterna,Kaos pinkade överallt. Plötsligt ser vi den "större" vägen. -Vet du var vi är?-Frågade P-Å. Nja....jag tror det. -Herregud,sa P-Å,vi är i Äpplehult! Det var väldigt fint där,det var bara ett problem.....klockan var mkt och vi var 4 km hemifrån! Vi småsprang liksom hemmåt,på asfalt. Fy så ont det gjorde i fötterna. Vi är inte vana att gå på asfalt.byfånar som vi är. P-Å hann till jobbet i tid och jag o tervarna pustade ut i soffan. De hade ont i tassarna på em,de linkade ut en stund i trädgården,stela som pinnar.
Snö hade vi ju också ett tag. Fort ramlade den ner,låg några dagar o sen töade den bort. Här är Kaoset med sin boll....
Om ni bara visste hur många bandage den pojken har käkat upp! Han är hopplös. Två trattar har han lyckats demolera också,han går fram som en ångvält med tratt. Nu börjar benet läka men det tar tid när han pysslar så.
Vi har en jättefin staty i trädgården......
Lite tossig Vilda....
Söt Kaos....
Vilda är helt rått-galen. Hon gräver överallt och hela tiden.....
Kaos är fantastisk med platsläggningen,spelar ingen roll var jag placerar honom. Han ligger helt still med näsan i backen(snön).....
Här snöar det på rätt bra......
Lycklig gosse i snön....
Vilda mår så himla bra. Hennes mun är lite skör och hon har haft nån liten infektion. Tandhalsen är ju ännu blottad där tumören satt,men hon verkar inte ha nåt ont av det. Jag är nu noga med hennes munhygien. Lilla Örni den tokan har lagt ytterligare två ägg,inte bra. Kaos är pigg som en mört! Lite varvad av alla jakthundar och nån löptik här nånstans. Trots lite "flurr" så är han ändå så otroligt lyhörd,man slutar aldrig att förvånas över honom i arbetet. Det är en fröjd att se honom arbeta,all glädje och styrka i det han gör.
Så är det då julafton i morgon. Jag har i år fått världens finaste julgåva. I september såg allt så mörkt ut,men...hon finns här hos oss,Vilda. Pigg o go o glad och det är jag så otroligt tacksam för,nåt bättre kan man inte önska sig. Alla har inte haft samma tur och våra tankar går till er. Fam Fransson och Vildas bror Eddy firar jul utan sin älskade Dunde i år.
Så är det lille Diezel,Kaos son. Lille gubben. Det är så tragiskt. Han mår tydligen inte bra och Stefan har tagit ett beslut. Ni kan läsa mer om det på deras hemsida. Vi hoppas att du får ro i själen,Diezel och blir lycklig där på andra sidan regnbågsbron......våra tankar finns hos dig och familjen.
Vi önskar er alla en riktigt God Jul!
*Dagen då springet svämmade över....
3/12-08
Några bilder blir det inte,ni hade ändå bara fått se en massa mörk skog! Att tervarna har mkt spring i benen är ju ingen nyhet,men idag svämmade det över. Speciellt för Kaos.Det tog inte slut,springet alltså,inte minskade det nåt heller. Han var bara tvungen att springa,springa och springa. Jösses,man blir ju yr i huvudet av att se honom. Han for som en jojo,ändå höll han sig nära oss.
Vi gjorde uppletande och Vilda fick börja-lätt som en plätt,tyckte hon,glatt tuggandes på sakerna. När det var Kaos tur så sjöng hon långa falska melodier,mkt klagandes över att livet var så orättvist. Hon hade minsann inget fått göra! Puh. Om Kaos finns det bara superlativ vad gäller uppletandena nu för tiden. Nu trodde vi att springet skulle minska lite,men icke. Vi pratade om att göra förlängda budföringar men jag var lite rädd för skador. Det regnade och stenar,pinnar och mossa blir ju halt.
Ja,ja,han behövde få ut springet ur benen,pojken. Jag gick utan nån hund ca 250m. P-Å släppte först Vilda som kom fram med en sårskada på bakbenet. Skitig och full av diverse skogsmaterial var hon. Undra om hon vurpat. Sen kom Kaoset i 790 knyck,lika skitig han också,men hel(trodde jag). Där var det roliga nästan slut,de hann med några vändor mellan mig o P-Å innan vi möttes på mitten.
Väl hemma var de såååå trötta. Skitiga och blöta. Barr,grenar och jord i hela pälsen. Hur lätt är det att få dem torra o rena? Vilda smög in i soffan och somnade nästan direkt,lite fotvård först. Kaos som är lite varvad just nu,placerades i hallen. Han var så nöjd o belåten och låg o tvättade ett ben....lite väl mkt tvättade han. Upptäckte sen att det var samma ben och samma ställe.
Hur sjutton kunde jag ha missat det såret? Han ser ut som om någon skalperat honom. Flera cm långt skrubbsår,där både päls o hud är borta. Det fick bli bandage. Han pysslar ju så mkt.
Att undvika skador när det finns så mkt spring i benen är omöjligt,tyvärr. Vilda är dessutom lite svullen om ena framknät. Hon verkar inte ha ont. Det kanske är en "yrkes-skada"! Råttorna hade det inte lätt idag. Att hon orkar hålla på så. Kaos var lite intresserad på nåt ställe,där råttan var hemma.
Några bilder blir det inte,ni hade ändå bara fått se en massa mörk skog! Att tervarna har mkt spring i benen är ju ingen nyhet,men idag svämmade det över. Speciellt för Kaos.Det tog inte slut,springet alltså,inte minskade det nåt heller. Han var bara tvungen att springa,springa och springa. Jösses,man blir ju yr i huvudet av att se honom. Han for som en jojo,ändå höll han sig nära oss.
Vi gjorde uppletande och Vilda fick börja-lätt som en plätt,tyckte hon,glatt tuggandes på sakerna. När det var Kaos tur så sjöng hon långa falska melodier,mkt klagandes över att livet var så orättvist. Hon hade minsann inget fått göra! Puh. Om Kaos finns det bara superlativ vad gäller uppletandena nu för tiden. Nu trodde vi att springet skulle minska lite,men icke. Vi pratade om att göra förlängda budföringar men jag var lite rädd för skador. Det regnade och stenar,pinnar och mossa blir ju halt.
Ja,ja,han behövde få ut springet ur benen,pojken. Jag gick utan nån hund ca 250m. P-Å släppte först Vilda som kom fram med en sårskada på bakbenet. Skitig och full av diverse skogsmaterial var hon. Undra om hon vurpat. Sen kom Kaoset i 790 knyck,lika skitig han också,men hel(trodde jag). Där var det roliga nästan slut,de hann med några vändor mellan mig o P-Å innan vi möttes på mitten.
Väl hemma var de såååå trötta. Skitiga och blöta. Barr,grenar och jord i hela pälsen. Hur lätt är det att få dem torra o rena? Vilda smög in i soffan och somnade nästan direkt,lite fotvård först. Kaos som är lite varvad just nu,placerades i hallen. Han var så nöjd o belåten och låg o tvättade ett ben....lite väl mkt tvättade han. Upptäckte sen att det var samma ben och samma ställe.
Hur sjutton kunde jag ha missat det såret? Han ser ut som om någon skalperat honom. Flera cm långt skrubbsår,där både päls o hud är borta. Det fick bli bandage. Han pysslar ju så mkt.
Att undvika skador när det finns så mkt spring i benen är omöjligt,tyvärr. Vilda är dessutom lite svullen om ena framknät. Hon verkar inte ha ont. Det kanske är en "yrkes-skada"! Råttorna hade det inte lätt idag. Att hon orkar hålla på så. Kaos var lite intresserad på nåt ställe,där råttan var hemma.
*Tänk om man kunde trolla!
2/12-08
Då skulle jag:
1. Trolla fram bättre väder. Här är grått o trist och regnet vräker ner. Det blir ju inte ljust på hela dagen.
2. Trolla bort julen. Jag kan inte hjälpa det,men jag tycker inte om julen. Det ska vara en glädjens tid,men så är det inte. Folk far som yra hönor och stressar halvt ihjäl sig. Jag vägrar att falla in i det mönstret. Vid denna tiden är jag som en trotsig barnunge! Jag gör som jag vill,NÄR jag vill.
3. Jag skulle trolla bort all trötthet,den här mörka tiden gör ju att man blir sååå trött.
4. All smärta,värk och sjukdom skulle jag trolla bort all världens väg. Långt,långt bort.
5.Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde trolla,om jag så bara kunde göra en ända sak,så skulle jag trolla tillbaka Dunde till familjen Fransson och Vildas bror Eddy!
Ni ska veta att våra tankar finns hos er uppe i Norrsundet,hela tiden. Det är så fel och så orättvist. Dunde var alldeles för ung för att behöva åka till Nangijala nu,men kanske behövdes han där,kanske var han för god för denna världen.
Dunde föddes några dagar före Kaos,så vi "väntade barn" samtidigt. Eddy hade ju varit ensam ett tag efter att Abbe lämnat familjen. Nu är han ensamhund igen,Eddy. Vi hoppas att han inte ska sörja så mkt som han gjorde efter Abbe. ****En ny vacker stjärna har tänts på hundhimlen****
Så till något annat. Här kretsar allt just nu kring råttor!?!?! Överallt finns det råttor(läs möss). Att Vilda är rått-galen är ju ingen nyhet,men i söndags gapskrattade vi åt Kaos. Vi hade varit ute i skogen länge,gjort flera uppletanden. Det sista i en bredare ruta med många föremål och de var så duktiga hundarna,men....så trötta. Vi började traska på hemåt och terv-tempot hade minskat radikalt. Kaos luffsade framför oss,när han plötsligt tvärnitar vid en stubbe så trodde man ju att han som vanligt skulle slå en drill,men inte! Han började att tok-gräva! Hm...så brukar han inte göra. Vilda såg skitsur ut. Det är ju hennes jobb att gräva. Hon flög fram till stubben och började gräva på andra sidan. P-Å o jag bara stod o tittade,vad sysslade de med? Det såg lustigt ut,jorden flög åt alla håll,hålen blev djupare o djupare o vi skrattade. Plötsligt stannar Kaos upp,tittar ner i hålet,dyker med näsan före.Sen tuggar han och tuggar och ser mkt nöjd ut. Nu skrattade inte jag längre. Tog han en råtta? P-Å trodde att det kanske var jord och rötter,men inte sjutton gräver han väl så efter lite jord? Vi hade inte kommit oss för att säga nåt och inte gjorde vi det nu heller. Vi blev ganska förvånade. Oavsett vad han åt,så verkade det vara väldigt gott.
Vi har några rått-fällor nere i källaren,men ingen råtta! Just nu ägnar de sig åt att sabba nattsömnen för oss. I går natt höll jag på att bli galen,på riktigt. P-Å vaknade också,men inte av råttan,utan av mitt agerande. Han undrade vad fanken jag sysslade med. Där står jag som en stolle i sängen med en toffla i högsta hugg och bankar i taket*L*! Nu hängde det ju inte nån råtta i taket precis men den uslingen sprang omkring och förde ett fasligt väsen mellan golvet uppe och taket i sovrummet. De bor uppe på vinden och ibland springer de runt innanför väggarna. Det lät som om det var världens party där uppe. Inte kommer vi åt dem heller. Dumma råttor!
I går kväll så fick hundarna för sig att det var nåt bakom soffan. Hm...råtta bakom soffan? Vi såg ingen råtta men helt klart kände hundarna nåt. De la sig till ro igen så det var kanske bara i min skalle det fanns råttor! De får gärna vara ute men inne vill jag INTE ha dem.
Kaos har alltid sovit en väldigt aktiv sömn,han springer och grejar. Morrar och ylar. På äldre dar så har även Vilda börjat vara aktiv i sömnen. Jösses vad hon sprattlar,hon fångar säkert råttor! I går såg hon för kul ut,benen gick som trumm-pinnar och hela munnen ryckte och hon räckte ut tungan. Söta lilla höna.
Nu ska jag baka ut mitt bröd,sen ska jag traska ut med tervarna i ösregnet. Efter det så väntar ett par vantar på att bli färdig-stickade.
Då skulle jag:
1. Trolla fram bättre väder. Här är grått o trist och regnet vräker ner. Det blir ju inte ljust på hela dagen.
2. Trolla bort julen. Jag kan inte hjälpa det,men jag tycker inte om julen. Det ska vara en glädjens tid,men så är det inte. Folk far som yra hönor och stressar halvt ihjäl sig. Jag vägrar att falla in i det mönstret. Vid denna tiden är jag som en trotsig barnunge! Jag gör som jag vill,NÄR jag vill.
3. Jag skulle trolla bort all trötthet,den här mörka tiden gör ju att man blir sååå trött.
4. All smärta,värk och sjukdom skulle jag trolla bort all världens väg. Långt,långt bort.
5.Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde trolla,om jag så bara kunde göra en ända sak,så skulle jag trolla tillbaka Dunde till familjen Fransson och Vildas bror Eddy!
Ni ska veta att våra tankar finns hos er uppe i Norrsundet,hela tiden. Det är så fel och så orättvist. Dunde var alldeles för ung för att behöva åka till Nangijala nu,men kanske behövdes han där,kanske var han för god för denna världen.
Dunde föddes några dagar före Kaos,så vi "väntade barn" samtidigt. Eddy hade ju varit ensam ett tag efter att Abbe lämnat familjen. Nu är han ensamhund igen,Eddy. Vi hoppas att han inte ska sörja så mkt som han gjorde efter Abbe. ****En ny vacker stjärna har tänts på hundhimlen****
Så till något annat. Här kretsar allt just nu kring råttor!?!?! Överallt finns det råttor(läs möss). Att Vilda är rått-galen är ju ingen nyhet,men i söndags gapskrattade vi åt Kaos. Vi hade varit ute i skogen länge,gjort flera uppletanden. Det sista i en bredare ruta med många föremål och de var så duktiga hundarna,men....så trötta. Vi började traska på hemåt och terv-tempot hade minskat radikalt. Kaos luffsade framför oss,när han plötsligt tvärnitar vid en stubbe så trodde man ju att han som vanligt skulle slå en drill,men inte! Han började att tok-gräva! Hm...så brukar han inte göra. Vilda såg skitsur ut. Det är ju hennes jobb att gräva. Hon flög fram till stubben och började gräva på andra sidan. P-Å o jag bara stod o tittade,vad sysslade de med? Det såg lustigt ut,jorden flög åt alla håll,hålen blev djupare o djupare o vi skrattade. Plötsligt stannar Kaos upp,tittar ner i hålet,dyker med näsan före.Sen tuggar han och tuggar och ser mkt nöjd ut. Nu skrattade inte jag längre. Tog han en råtta? P-Å trodde att det kanske var jord och rötter,men inte sjutton gräver han väl så efter lite jord? Vi hade inte kommit oss för att säga nåt och inte gjorde vi det nu heller. Vi blev ganska förvånade. Oavsett vad han åt,så verkade det vara väldigt gott.
Vi har några rått-fällor nere i källaren,men ingen råtta! Just nu ägnar de sig åt att sabba nattsömnen för oss. I går natt höll jag på att bli galen,på riktigt. P-Å vaknade också,men inte av råttan,utan av mitt agerande. Han undrade vad fanken jag sysslade med. Där står jag som en stolle i sängen med en toffla i högsta hugg och bankar i taket*L*! Nu hängde det ju inte nån råtta i taket precis men den uslingen sprang omkring och förde ett fasligt väsen mellan golvet uppe och taket i sovrummet. De bor uppe på vinden och ibland springer de runt innanför väggarna. Det lät som om det var världens party där uppe. Inte kommer vi åt dem heller. Dumma råttor!
I går kväll så fick hundarna för sig att det var nåt bakom soffan. Hm...råtta bakom soffan? Vi såg ingen råtta men helt klart kände hundarna nåt. De la sig till ro igen så det var kanske bara i min skalle det fanns råttor! De får gärna vara ute men inne vill jag INTE ha dem.
Kaos har alltid sovit en väldigt aktiv sömn,han springer och grejar. Morrar och ylar. På äldre dar så har även Vilda börjat vara aktiv i sömnen. Jösses vad hon sprattlar,hon fångar säkert råttor! I går såg hon för kul ut,benen gick som trumm-pinnar och hela munnen ryckte och hon räckte ut tungan. Söta lilla höna.
Nu ska jag baka ut mitt bröd,sen ska jag traska ut med tervarna i ösregnet. Efter det så väntar ett par vantar på att bli färdig-stickade.
*Snö o tö o massor av spring i benen!
29/11-08
I Tisdags var det allt annat än lätt att ta sig fram i skogen,för mig alltså. Tervarna fullkomligt flög fram.......
Som jag stönade o stånkade. Först gick vi på en glashal grusväg och tervarna tog ingen hänsyn till min onda höft o rygg,de hade bråttom,bråttom! I skogen såg man ju inte stenar och ris. Både jag o tervarna gjorde några snygga vurpor. Kaos var mäkta imponerad av alla färska viltspår,han var som ett barn med en jättestor gotte-påse! Vilda ägnade sig mest åt det som fanns under snön. RÅTTOR! Jösses vad hon grävde o skuttade. Här pausar de lite......
Så klart busade vi lite med den roliga snön......
Kaos är hopplös med snön,han är som en grävskopa! Han äter precis hela tiden. Man får passa lite på honom,får han i sig för mkt så får han nån slags frossa. Det kan ju inte vara nyttigt. Pinkar gör han också hela tiden. När vi varit ute i snön så behöver han sen ut varje timme,annars pinkar han ner sig.
Här pep Kaos iväg på lite egna äventyr(han finns bakom granarna),Vilda stannade hos mig.....
Kaos har kollat lite under snön.....
Vilda fixar ännu sina pop-corn hopp,men de måste ske under kontrollerade former. Får hon lite "överslag" så hänger inte ryggen med riktigt,hon är ju ingen ungdom längre. Jag vet precis hur hon skuttar,det är jag som får styra det med hur jag kastar snöbollen. Söt är hon,och kul är det.....
Här är de bara såååå lyckliga! Ser ni vad de "skrattar".....
Kaos måste ha världens längsta tunga! Fast han var rätt trött här,de for ju fram som stollar under 2 timmar.....
Här bjuder Vilda på en lektion i rått-letning! Såg ni Ett med naturen i veckan? P-Å o jag gapskrattade åt räven som jagade sork i snön. Precis så gör Vilda. Först smyger man lite,och lyssnar noga efter råttan. När man hör den så skuttar man rakt upp i luften....
Sen går man ner för "landning". Här är dykningen påbörjad....
Sen kör man snabbt ner näsan i snön pch fångar råttan.....
Fast Vilda dödar ju ingen,hon bara jagar dem lite. Det är ju mkt roligare för då kan man leka med samma råtta flera gånger!
Här står Kaoset och funderar på nåt....
All den fina och kuliga snön är borta. Den försvann på 1 dygn. Först var det 10 minusgrader,sen blev det plötsligt 8 plusgrader....snacka om upp o nervända världen! Vi har ägnat oss åt uppletande och annat skoj.
Tervarna är nyborstade o fina nu till advent. Jag har stulit deras ull och håller på att tova av den. Kul men tidskrävande. Min "tomte-verkstad" går för högtryck,massor av saker tillverkas det. I dag ska vi försöka få det lite adventsfint här,det har liksom inte blivit gjort än.
Vi önskar er en riktigt trevlig och mysig advent. Passa hundarna för ljusen,det ska vi göra.
I Tisdags var det allt annat än lätt att ta sig fram i skogen,för mig alltså. Tervarna fullkomligt flög fram.......
Som jag stönade o stånkade. Först gick vi på en glashal grusväg och tervarna tog ingen hänsyn till min onda höft o rygg,de hade bråttom,bråttom! I skogen såg man ju inte stenar och ris. Både jag o tervarna gjorde några snygga vurpor. Kaos var mäkta imponerad av alla färska viltspår,han var som ett barn med en jättestor gotte-påse! Vilda ägnade sig mest åt det som fanns under snön. RÅTTOR! Jösses vad hon grävde o skuttade. Här pausar de lite......
Så klart busade vi lite med den roliga snön......
Kaos är hopplös med snön,han är som en grävskopa! Han äter precis hela tiden. Man får passa lite på honom,får han i sig för mkt så får han nån slags frossa. Det kan ju inte vara nyttigt. Pinkar gör han också hela tiden. När vi varit ute i snön så behöver han sen ut varje timme,annars pinkar han ner sig.
Här pep Kaos iväg på lite egna äventyr(han finns bakom granarna),Vilda stannade hos mig.....
Kaos har kollat lite under snön.....
Vilda fixar ännu sina pop-corn hopp,men de måste ske under kontrollerade former. Får hon lite "överslag" så hänger inte ryggen med riktigt,hon är ju ingen ungdom längre. Jag vet precis hur hon skuttar,det är jag som får styra det med hur jag kastar snöbollen. Söt är hon,och kul är det.....
Här är de bara såååå lyckliga! Ser ni vad de "skrattar".....
Kaos måste ha världens längsta tunga! Fast han var rätt trött här,de for ju fram som stollar under 2 timmar.....
Här bjuder Vilda på en lektion i rått-letning! Såg ni Ett med naturen i veckan? P-Å o jag gapskrattade åt räven som jagade sork i snön. Precis så gör Vilda. Först smyger man lite,och lyssnar noga efter råttan. När man hör den så skuttar man rakt upp i luften....
Sen går man ner för "landning". Här är dykningen påbörjad....
Sen kör man snabbt ner näsan i snön pch fångar råttan.....
Fast Vilda dödar ju ingen,hon bara jagar dem lite. Det är ju mkt roligare för då kan man leka med samma råtta flera gånger!
Här står Kaoset och funderar på nåt....
All den fina och kuliga snön är borta. Den försvann på 1 dygn. Först var det 10 minusgrader,sen blev det plötsligt 8 plusgrader....snacka om upp o nervända världen! Vi har ägnat oss åt uppletande och annat skoj.
Tervarna är nyborstade o fina nu till advent. Jag har stulit deras ull och håller på att tova av den. Kul men tidskrävande. Min "tomte-verkstad" går för högtryck,massor av saker tillverkas det. I dag ska vi försöka få det lite adventsfint här,det har liksom inte blivit gjort än.
Vi önskar er en riktigt trevlig och mysig advent. Passa hundarna för ljusen,det ska vi göra.
*Snö,veterinären och ännu mera snö!
25/11-08
För några dagar sen så fick vi lite snö,det är ju trevligt. Om ni bara visste så många råttor det finns under snön! Vilda är verkligen helt galen,hon gräver och smyger på sina råttor-precis hela tiden....
Kombinationen,snö och frusen jord ända upp till magen är ingen höjdare. Jag har fått ställa Vilda i ljummet vatten(under protest),elaka matte!
Kaos gör lite försök att gräva han också men han fattar liksom inte vad det är man ska gräva efter......
Han ägnade sig den dagen åt lite andra aktiviteter istället. Valla mig,tjata om att få sin boll,dra iväg efter ett rådjur......jädra vad arg jag blev! P-Å undrade om jag var tvungen att svära så mkt. Många fula ord skrek jag,och informationen gick hem-Kaos vände tillbaka efter ca.50 m. Det var tur för honom det. Jaga gör vi INTE.
När Vilda gräver så glömmer hon bort både tid o rum,som hon sliter. Hon blir skit-trött,men skoj har hon.....
Massor av saker har de fått leta. Det är omöjligt att få några vetiga bilder i skogen,men här kommer Kaos med ett föremål,fullt ös som vanligt......
Kaos har varit och är lite stressad. Nånstans finns det en löptik,då blir livet lite jobbigt. En bit härifrån finns det också en dräktig tik,jag vet inte om pojkar känner sånt också. Han är yr som en höna,lite gnällig och vandrar runt som en osalig ande. Det är inte lätt att vara pojke. Jag försöker trötta ut honom med hjärn-gympa,men det gör inte nån skillnad. Vi bytte ju foder till honom och det verkar funka jättebra. Hans mage mår bra och han har gått upp lite i vikt.
Här mår han som en prins! Så ligger han i soffan.......
Även lilla hönan har gått upp i vikt. Kanske lite för tunn ännu men ganska ok. De är ju så fruktansvärt livliga båda två så det tar väl massor av energi. Vilda har börjat fälla täckhåren nu......jag är sååå trött på fällande tervar. Lilla Örni ser för bedrövlig ut hon också,fjädrarna ryker åt alla håll. Det är lite komiskt att de fäller samtidigt,alla djuren. Hon mår förresten bra,den lilla "skatan". Sin nya mat bojkottar hon om inte jag ligger på golvet och "låtsas-äter" ihop med henne. Hon har gått upp några gram hon också,så nu får hon väl äta sina gamla frön. Hon skriker som en stucken gris om hon inte får dem. Några fler ägg har hon inte lagt.
I går var vi hos veterinären på återbesök. Ingen frukost blev det. Vilda hade ingen lust att kliva in i bilen,snön vräkte ner och hon bara stod där o glodde. Hon var jätte-misstänksam mot allt. Hon hälsade glatt på Nanna,men ville helst ha mat o sen åka hem. Hon fick lite lugnande. Som vanligt svårstucken. Efter massor av stick så blev det bra. Nanna vill ju att hon får det i blodet istället för i muskeln,det tar så lång tid för henne att slockna annars. Nu fick hon inte så mkt,hon behövde ju inte vara helt "däckad". Nanna var nog inne 10 ggr och kollade läget,men....vill inte Vilda sova så gör hon inte det. Som hon kämpade emot! Vi insåg att hon inte skulle somna,till slut släckte vi taklampan,Vilda varvade ner lite och Nanna kunde undersöka munnen.
Allt såg bra ut,Nanna var så försiktig. Vilda hatar ju när man pillar i munnen,men det gick jättebra. En massa bilder togs och även öronen blev kollade,då skrek Vilda. Allt gjorde ont igår! Stackarn,hon var så ängslig och misstänksam. Vi behöver inte komma tillbaks förren till våren om allt är bra. Munnen är lite skör ännu,vi ska smörja gipan med fet creme och Vilda ska vara lite försiktig. Hm......det är ju lätt. På ett ställe finns en liten grop där det inte bildats ny slemhinna än,men det är nog inget som Vilda känner av.
Så till den där siffran då. Helt friskförklarad är inte Vilda men det finns inga spår efter nån tumör. Chansen att allt inte är borta,är 20%. Alltså så är hon med 80% säkerhet frisk. Nu får vi bara hoppas att strålningen inte gjort nån större skada.
När Nanna var klar så började Vilda bli sömnig! Det är väl så typiskt,men jag utnyttjade det läget. Nanna hämtade tandstens-skrapa och nåt polermedel. 5 minuter hade jag på mig,jösses vad fin hon blev! Hon fick sin piggelin-spruta och P-Å tyckte att hon såg ut att sova gott. -Nä du,sa jag. Hon sover räv! När jag var klar och Vilda hade vita fina tänder(snacka om supermedel),så frågade jag den sovande Vilda om vi skulle åka hem och äta mat. Vips! Så var Vilda uppe på skrivbordet och länsade gotteskålen! Så trött var den hunden,hon bara vilade lite!
Det var mkt besvärligt väglag när vi åkte hem. På radion pratade de bara om snökaos. Sista 2 milen så var det inte plogat nåt och snön vräkte ner. Vilda sov en stund men var hyffsat pigg. Efter nån timme ville de ut. Ingen människa vill gå ut och gå i sånt väder,de fick vara ute själva. De här bilderna är tagna på em genom köksfönstret.
Här letar de godis,inte så lätt att hitta i snön,men viket tålamod de hade......
De har inte vett att skaka av sig snön innan de går in,de såg verkligen ut som snögubbar! Det fortsatte att snöa hela kvällen och natten. P-Å skottade,men det syns knappt idag. Senare på kvällen så kom Bengt med traktorn. Han är så snäll. Vi trodde att han skulle ploga parkeringen,men han tog framför garaget och ut till vägen(P-Å:s bil var där inne). Sen gjorde han en lite specialare till min bil,så nu har jag en alldeles egen liten väg(eller hade),det har ju kommit mer snö. Han plogade framför min bil och ut till vägen.
Det har precis börjat ljusna här nu och det är lungt o stilla o massor av snö! Blir inte lätt att traska i skogen idag. Får se om jag kan ta några bilder på "eländet" senare.
För några dagar sen så fick vi lite snö,det är ju trevligt. Om ni bara visste så många råttor det finns under snön! Vilda är verkligen helt galen,hon gräver och smyger på sina råttor-precis hela tiden....
Kombinationen,snö och frusen jord ända upp till magen är ingen höjdare. Jag har fått ställa Vilda i ljummet vatten(under protest),elaka matte!
Kaos gör lite försök att gräva han också men han fattar liksom inte vad det är man ska gräva efter......
Han ägnade sig den dagen åt lite andra aktiviteter istället. Valla mig,tjata om att få sin boll,dra iväg efter ett rådjur......jädra vad arg jag blev! P-Å undrade om jag var tvungen att svära så mkt. Många fula ord skrek jag,och informationen gick hem-Kaos vände tillbaka efter ca.50 m. Det var tur för honom det. Jaga gör vi INTE.
När Vilda gräver så glömmer hon bort både tid o rum,som hon sliter. Hon blir skit-trött,men skoj har hon.....
Massor av saker har de fått leta. Det är omöjligt att få några vetiga bilder i skogen,men här kommer Kaos med ett föremål,fullt ös som vanligt......
Kaos har varit och är lite stressad. Nånstans finns det en löptik,då blir livet lite jobbigt. En bit härifrån finns det också en dräktig tik,jag vet inte om pojkar känner sånt också. Han är yr som en höna,lite gnällig och vandrar runt som en osalig ande. Det är inte lätt att vara pojke. Jag försöker trötta ut honom med hjärn-gympa,men det gör inte nån skillnad. Vi bytte ju foder till honom och det verkar funka jättebra. Hans mage mår bra och han har gått upp lite i vikt.
Här mår han som en prins! Så ligger han i soffan.......
Även lilla hönan har gått upp i vikt. Kanske lite för tunn ännu men ganska ok. De är ju så fruktansvärt livliga båda två så det tar väl massor av energi. Vilda har börjat fälla täckhåren nu......jag är sååå trött på fällande tervar. Lilla Örni ser för bedrövlig ut hon också,fjädrarna ryker åt alla håll. Det är lite komiskt att de fäller samtidigt,alla djuren. Hon mår förresten bra,den lilla "skatan". Sin nya mat bojkottar hon om inte jag ligger på golvet och "låtsas-äter" ihop med henne. Hon har gått upp några gram hon också,så nu får hon väl äta sina gamla frön. Hon skriker som en stucken gris om hon inte får dem. Några fler ägg har hon inte lagt.
I går var vi hos veterinären på återbesök. Ingen frukost blev det. Vilda hade ingen lust att kliva in i bilen,snön vräkte ner och hon bara stod där o glodde. Hon var jätte-misstänksam mot allt. Hon hälsade glatt på Nanna,men ville helst ha mat o sen åka hem. Hon fick lite lugnande. Som vanligt svårstucken. Efter massor av stick så blev det bra. Nanna vill ju att hon får det i blodet istället för i muskeln,det tar så lång tid för henne att slockna annars. Nu fick hon inte så mkt,hon behövde ju inte vara helt "däckad". Nanna var nog inne 10 ggr och kollade läget,men....vill inte Vilda sova så gör hon inte det. Som hon kämpade emot! Vi insåg att hon inte skulle somna,till slut släckte vi taklampan,Vilda varvade ner lite och Nanna kunde undersöka munnen.
Allt såg bra ut,Nanna var så försiktig. Vilda hatar ju när man pillar i munnen,men det gick jättebra. En massa bilder togs och även öronen blev kollade,då skrek Vilda. Allt gjorde ont igår! Stackarn,hon var så ängslig och misstänksam. Vi behöver inte komma tillbaks förren till våren om allt är bra. Munnen är lite skör ännu,vi ska smörja gipan med fet creme och Vilda ska vara lite försiktig. Hm......det är ju lätt. På ett ställe finns en liten grop där det inte bildats ny slemhinna än,men det är nog inget som Vilda känner av.
Så till den där siffran då. Helt friskförklarad är inte Vilda men det finns inga spår efter nån tumör. Chansen att allt inte är borta,är 20%. Alltså så är hon med 80% säkerhet frisk. Nu får vi bara hoppas att strålningen inte gjort nån större skada.
När Nanna var klar så började Vilda bli sömnig! Det är väl så typiskt,men jag utnyttjade det läget. Nanna hämtade tandstens-skrapa och nåt polermedel. 5 minuter hade jag på mig,jösses vad fin hon blev! Hon fick sin piggelin-spruta och P-Å tyckte att hon såg ut att sova gott. -Nä du,sa jag. Hon sover räv! När jag var klar och Vilda hade vita fina tänder(snacka om supermedel),så frågade jag den sovande Vilda om vi skulle åka hem och äta mat. Vips! Så var Vilda uppe på skrivbordet och länsade gotteskålen! Så trött var den hunden,hon bara vilade lite!
Det var mkt besvärligt väglag när vi åkte hem. På radion pratade de bara om snökaos. Sista 2 milen så var det inte plogat nåt och snön vräkte ner. Vilda sov en stund men var hyffsat pigg. Efter nån timme ville de ut. Ingen människa vill gå ut och gå i sånt väder,de fick vara ute själva. De här bilderna är tagna på em genom köksfönstret.
Här letar de godis,inte så lätt att hitta i snön,men viket tålamod de hade......
De har inte vett att skaka av sig snön innan de går in,de såg verkligen ut som snögubbar! Det fortsatte att snöa hela kvällen och natten. P-Å skottade,men det syns knappt idag. Senare på kvällen så kom Bengt med traktorn. Han är så snäll. Vi trodde att han skulle ploga parkeringen,men han tog framför garaget och ut till vägen(P-Å:s bil var där inne). Sen gjorde han en lite specialare till min bil,så nu har jag en alldeles egen liten väg(eller hade),det har ju kommit mer snö. Han plogade framför min bil och ut till vägen.
Det har precis börjat ljusna här nu och det är lungt o stilla o massor av snö! Blir inte lätt att traska i skogen idag. Får se om jag kan ta några bilder på "eländet" senare.
*Lite blandat....
18/11-08
Fy på mig! Så slarvig jag har varit med bloggen. Datorn har inte haft högsta prioritet precis. Jag har lite projekt på gång,som tar det mesta av min tid. Här finns en hel hög med skyhöga veterinär-räkningar som måste betalas och pengar växer ju inte på träd. Garn och stickor och annat finns utspritt överallt. Här är rena rama tomteverkstan! Många alster blir det och faktiskt lite pengar också,som går till Vildas konto. Nu lär jag ju inte bli rik men lite nytta gör jag ju iallafall.
Tervarna är pigga och glada. Spralliga till tusen. De är inte kloka nånstans! De far fram som torpeder i skogen. Magra är de båda två,Vilda bara rasar i vikt. Jag vet inte varför,inte veterinären heller. I måndags var vi hos Kattis för akupunktur. Hon sa att Vilda inte får gå ner ett endaste gram till. Hm...hon har tappat många gram sen dess. Ni skulle se deras matportioner. Jag har aldrig gett så mkt mat till dem,de får i princip så mkt som deras magar klarar av. Kaos har fått ett nytt foder som verkar funka jättebra,ett Lamm o ris-foder. Det var Kattis förslag,hans mage mådde ju inte så bra av den andra maten. Lilla "hönan" äter o äter,fattar inte vart maten tar vägen,men det går åt mkt energi till att leta efter råttor! Här är en bild från när vi var i Adelöv. Kaos o jag tränade lite och P-Å och Vilda grävde. Dumheter tyckte Vilda när P-Å sparkade igen hennes hål. Hon får gärna gräva men hon behöver ju inte hålla till där folk ska promenera! Nu var det så att det fanns en råtta där och då måste man bara gräva,så det så.......
Vi trodde att Vilda skulle bli glad över att träffa Kattis i den vanliga miljön(inte på djursjukhuset),men Vilda var allt annat än nöjd. Det var fel,fel,fel. Kattis hade byggt om och först skulle man gå in igenom fel dörr. Vilda stretade mot den vanliga dörren. Väl inne så var det ännu mera fel! Var fanns väntrummet? Det var borta och man kom in i fel ände. Som hon "pratade" Vilda,hon tjatade hela tiden. Misstänksam till tusen var hon,det stämde ju inte alls. Hon har ju varit med om så mkt nu och så klart blev hon misstänksam. Kattis hade svårt att "knäcka" henne,hon var som en ål. Det tog lite tid men hon kunde lossa på låsningarna i ryggen. Många nålar fick hon sen.....
Lite trött blev hon allt av nålarna,de har ju den effekten. När vi var klara så kom det in en kille som skulle lämna varor. Off,off,off sa Vilda! -Kom inte hit,här är vi! Hon vaktade mottagningen. Så brukar hon inte göra,tokfian.
Vildas mun är helt läkt. Lite ärr har hon och hårlös är hon i gipan,men vad gör det! Som det ser ut just nu så verkar det som om allt har lyckats,men......det är ju väldigt höga stråldoser som hon fått och vi vet ju inte om hon tagit nån skada av det. Av tumören syns inte ett spår längre. I gommen ser det också bra ut. Nästa vecka ska vi träffa Nanna igen. Det kommer att bli lite uppföljningar och fotograferingar. Vilda kommer att få lugnande. Sist vi var så kunde inte Nanna plåta nåt,Vilda är för livlig i vaket tillstånd. Varför gör vi då detta när Vilda är så pigg? Jo,Nanna har fotat munnen varje vecka och vill fortsätta med det,lite då o då. Dels för att snabbt upptäcka en ev förändring (det kan ju komma tillbaka),och dels är det nåt vi gör för framtiden. Vilda tar ingen skada av det. Hon blir undersökt och det känns tryggt. Sen är ju varje strålning unik och Vilda är den första belgaren i norden som strålats,och såklart vill Nanna följa upp det. För varje ny hund hon strålar så lär hon ju sig något nytt. Inget fall är ju det andra likt. Om 2-3 månader ska käken röntgas också,på min begäran. Skulle nåt vara fel så vill jag veta det.
Det har varit mkt regn och lite sol. Stormarna har avlöst varann och förra veckan drog en tromb förbi! Träden föll och taken blåste av flera hus. Vi klarade oss rätt bra. Aktivitetsbollen har varit framme när vädret varit för jäkligt. Buskul tycker tervarna. Massor av spring i skogen och uppletande i princip varje dag. Att de inte slår ihjäl sig! De är verkligen vilda! De sliter o drar i pinnar o varann,klättrar och vurpar. Sen grävs det i massor. Hela skogen är full av råttor(och hål). I går gjorde Kaos illa frambenet IGEN. Vet inte vad han gör,han bra sprang rakt fram. Han linkade lite en stund. På em var det ok,fast benet var lite varmt. Vi får väl ta det lite lungt idag.
Spårat har de gjort också,med P-Å. Himla smidigt att gå bakom. P-Å har spårat med Vilda innan men aldrig med Kaos,bara hjälpt till att ta tag i "snöret" i nödsituationer. Många skratt bjöd de på,Vilda o P-Å. Lite suddiga bilder blir det,men allt gick så väldigt fort.
Jag hade skitkul! P-Å tyckte inte alls det var roligt,han hade fullt sjå med allt trassel! Fort gick det vill jag lova,men duktig var hon......
Sen blev det lite trassligt igen! Här fanns ett annat snöre också.....
Vilda tyckte han var besvärlig,hon ville ju fortsätta. Det tog en stund innan de kom iväg från tallen.......
Efter trasslet kortade P-Å upp linan och då gick det som på räls.......
En lycklig Vilda med sin slutburk......
Kaos spår hade jag lagt och det var låååång! Ett fint spår men inte helt enkelt,längden var ca.1500 m. Det var så himla kul att se dem i spåret. Det gick kanonbra. Några rådjur träffade jag på när jag la spåret. Jag trodde att jag skulle få ta över linan där,men de redde ut det så bra. 2 små tapp på hela spåret,som Kaos klarade ut själv. Alla pinnar hittade han också. Han gav pinnarna till P-Å,men Vilda skulle ge dem till mig. Bråttom hade han i starterna......
Annars gick det lugnare än vanligt. P-Å orkar ju hålla emot mer än mig. Han kollade av var rådjuren gått,men valde att inte följa efter dem,duktig gosse! Här spårar han så fint med "flaggan" i topp!
En riktig "mördar-backe" fick de ta sig uppför. Jag hade lagt en pinne längst upp. Visste ju att det skulle ta en stund för mig att komma dit......
Kaos var rejält trött efteråt och P-Å var rätt nöjd han också. Jag hade inte rett ut det långa spåret med min höft som envisas med att låsa sig hela tiden. Oerhört frustrerande att liksom fastna i en rörelse. Ont gör det ju också. Tycker det räcker med ryggen.
Lilla Örni mår mkt bättre men även hon är lite mager. Några fler ägg har hon inte lagt.
Vi har haft besök av en av Vildas råttor. Eller råtta är väl en överdrift. En gubbe installerade våra nya maskiner,tvättmaskin och tumlare. När vi stod där o pratade så "pep" det förbi nåt på golvet. Den uslingen sprang först in i duschen,sen in i bastun,gubben efter med govmoppen i högsta hugg. Jag försökte få en hink över den,men det gick inte,den var så snabb. Han for in bakom maskinerna och sen iväg mot duschen igen,och gubben o moppen efter!! Jag trodde de byggde om hela bastun,vilket väsen! Hm.....nu finns den lilla,lilla,pyttelilla musen inte mera. Där nere kunde den ju inte vara. Jag vägrar att duscha där nere nu. Jag håller mig tillbadrummet här uppe. Vi har satt ut fällor men han var nog ensam.
Tiden går så fort,snart är det jul. Om inte Vilda hade opererats och strålats så hade hon troligtvis haft det mkt besvärligt nu. Problem med att tugga och mkt smärta. Jag är ganska så säker på att hon inte att kunnat leva ända fram till jul. Jag är så oerhört tacksam för varje dag som jag får med en pigg Vilda. Det är liksom en ny Vilda,så himla go o glad. Hon har så stor livsglädje. Behandlingarna har gått mkt smidigare än vad vi vågat hoppas på. Jag skulle inte tveka att göra om det om jag blev tvungen. Fast...oron finns ju där så klart. Ska hon bli sjuk igen? Har hon tagit någon skada? Vi tar en dag i taget och försöker vara tacksamma för det vi har idag.
Nu ska vi traska ut i skogen,sen ska jag ta tag i mina stickor igen. Avslutar med en bild på vår morgon-himmel.
Fy på mig! Så slarvig jag har varit med bloggen. Datorn har inte haft högsta prioritet precis. Jag har lite projekt på gång,som tar det mesta av min tid. Här finns en hel hög med skyhöga veterinär-räkningar som måste betalas och pengar växer ju inte på träd. Garn och stickor och annat finns utspritt överallt. Här är rena rama tomteverkstan! Många alster blir det och faktiskt lite pengar också,som går till Vildas konto. Nu lär jag ju inte bli rik men lite nytta gör jag ju iallafall.
Tervarna är pigga och glada. Spralliga till tusen. De är inte kloka nånstans! De far fram som torpeder i skogen. Magra är de båda två,Vilda bara rasar i vikt. Jag vet inte varför,inte veterinären heller. I måndags var vi hos Kattis för akupunktur. Hon sa att Vilda inte får gå ner ett endaste gram till. Hm...hon har tappat många gram sen dess. Ni skulle se deras matportioner. Jag har aldrig gett så mkt mat till dem,de får i princip så mkt som deras magar klarar av. Kaos har fått ett nytt foder som verkar funka jättebra,ett Lamm o ris-foder. Det var Kattis förslag,hans mage mådde ju inte så bra av den andra maten. Lilla "hönan" äter o äter,fattar inte vart maten tar vägen,men det går åt mkt energi till att leta efter råttor! Här är en bild från när vi var i Adelöv. Kaos o jag tränade lite och P-Å och Vilda grävde. Dumheter tyckte Vilda när P-Å sparkade igen hennes hål. Hon får gärna gräva men hon behöver ju inte hålla till där folk ska promenera! Nu var det så att det fanns en råtta där och då måste man bara gräva,så det så.......
Vi trodde att Vilda skulle bli glad över att träffa Kattis i den vanliga miljön(inte på djursjukhuset),men Vilda var allt annat än nöjd. Det var fel,fel,fel. Kattis hade byggt om och först skulle man gå in igenom fel dörr. Vilda stretade mot den vanliga dörren. Väl inne så var det ännu mera fel! Var fanns väntrummet? Det var borta och man kom in i fel ände. Som hon "pratade" Vilda,hon tjatade hela tiden. Misstänksam till tusen var hon,det stämde ju inte alls. Hon har ju varit med om så mkt nu och så klart blev hon misstänksam. Kattis hade svårt att "knäcka" henne,hon var som en ål. Det tog lite tid men hon kunde lossa på låsningarna i ryggen. Många nålar fick hon sen.....
Lite trött blev hon allt av nålarna,de har ju den effekten. När vi var klara så kom det in en kille som skulle lämna varor. Off,off,off sa Vilda! -Kom inte hit,här är vi! Hon vaktade mottagningen. Så brukar hon inte göra,tokfian.
Vildas mun är helt läkt. Lite ärr har hon och hårlös är hon i gipan,men vad gör det! Som det ser ut just nu så verkar det som om allt har lyckats,men......det är ju väldigt höga stråldoser som hon fått och vi vet ju inte om hon tagit nån skada av det. Av tumören syns inte ett spår längre. I gommen ser det också bra ut. Nästa vecka ska vi träffa Nanna igen. Det kommer att bli lite uppföljningar och fotograferingar. Vilda kommer att få lugnande. Sist vi var så kunde inte Nanna plåta nåt,Vilda är för livlig i vaket tillstånd. Varför gör vi då detta när Vilda är så pigg? Jo,Nanna har fotat munnen varje vecka och vill fortsätta med det,lite då o då. Dels för att snabbt upptäcka en ev förändring (det kan ju komma tillbaka),och dels är det nåt vi gör för framtiden. Vilda tar ingen skada av det. Hon blir undersökt och det känns tryggt. Sen är ju varje strålning unik och Vilda är den första belgaren i norden som strålats,och såklart vill Nanna följa upp det. För varje ny hund hon strålar så lär hon ju sig något nytt. Inget fall är ju det andra likt. Om 2-3 månader ska käken röntgas också,på min begäran. Skulle nåt vara fel så vill jag veta det.
Det har varit mkt regn och lite sol. Stormarna har avlöst varann och förra veckan drog en tromb förbi! Träden föll och taken blåste av flera hus. Vi klarade oss rätt bra. Aktivitetsbollen har varit framme när vädret varit för jäkligt. Buskul tycker tervarna. Massor av spring i skogen och uppletande i princip varje dag. Att de inte slår ihjäl sig! De är verkligen vilda! De sliter o drar i pinnar o varann,klättrar och vurpar. Sen grävs det i massor. Hela skogen är full av råttor(och hål). I går gjorde Kaos illa frambenet IGEN. Vet inte vad han gör,han bra sprang rakt fram. Han linkade lite en stund. På em var det ok,fast benet var lite varmt. Vi får väl ta det lite lungt idag.
Spårat har de gjort också,med P-Å. Himla smidigt att gå bakom. P-Å har spårat med Vilda innan men aldrig med Kaos,bara hjälpt till att ta tag i "snöret" i nödsituationer. Många skratt bjöd de på,Vilda o P-Å. Lite suddiga bilder blir det,men allt gick så väldigt fort.
Jag hade skitkul! P-Å tyckte inte alls det var roligt,han hade fullt sjå med allt trassel! Fort gick det vill jag lova,men duktig var hon......
Sen blev det lite trassligt igen! Här fanns ett annat snöre också.....
Vilda tyckte han var besvärlig,hon ville ju fortsätta. Det tog en stund innan de kom iväg från tallen.......
Efter trasslet kortade P-Å upp linan och då gick det som på räls.......
En lycklig Vilda med sin slutburk......
Kaos spår hade jag lagt och det var låååång! Ett fint spår men inte helt enkelt,längden var ca.1500 m. Det var så himla kul att se dem i spåret. Det gick kanonbra. Några rådjur träffade jag på när jag la spåret. Jag trodde att jag skulle få ta över linan där,men de redde ut det så bra. 2 små tapp på hela spåret,som Kaos klarade ut själv. Alla pinnar hittade han också. Han gav pinnarna till P-Å,men Vilda skulle ge dem till mig. Bråttom hade han i starterna......
Annars gick det lugnare än vanligt. P-Å orkar ju hålla emot mer än mig. Han kollade av var rådjuren gått,men valde att inte följa efter dem,duktig gosse! Här spårar han så fint med "flaggan" i topp!
En riktig "mördar-backe" fick de ta sig uppför. Jag hade lagt en pinne längst upp. Visste ju att det skulle ta en stund för mig att komma dit......
Kaos var rejält trött efteråt och P-Å var rätt nöjd han också. Jag hade inte rett ut det långa spåret med min höft som envisas med att låsa sig hela tiden. Oerhört frustrerande att liksom fastna i en rörelse. Ont gör det ju också. Tycker det räcker med ryggen.
Lilla Örni mår mkt bättre men även hon är lite mager. Några fler ägg har hon inte lagt.
Vi har haft besök av en av Vildas råttor. Eller råtta är väl en överdrift. En gubbe installerade våra nya maskiner,tvättmaskin och tumlare. När vi stod där o pratade så "pep" det förbi nåt på golvet. Den uslingen sprang först in i duschen,sen in i bastun,gubben efter med govmoppen i högsta hugg. Jag försökte få en hink över den,men det gick inte,den var så snabb. Han for in bakom maskinerna och sen iväg mot duschen igen,och gubben o moppen efter!! Jag trodde de byggde om hela bastun,vilket väsen! Hm.....nu finns den lilla,lilla,pyttelilla musen inte mera. Där nere kunde den ju inte vara. Jag vägrar att duscha där nere nu. Jag håller mig tillbadrummet här uppe. Vi har satt ut fällor men han var nog ensam.
Tiden går så fort,snart är det jul. Om inte Vilda hade opererats och strålats så hade hon troligtvis haft det mkt besvärligt nu. Problem med att tugga och mkt smärta. Jag är ganska så säker på att hon inte att kunnat leva ända fram till jul. Jag är så oerhört tacksam för varje dag som jag får med en pigg Vilda. Det är liksom en ny Vilda,så himla go o glad. Hon har så stor livsglädje. Behandlingarna har gått mkt smidigare än vad vi vågat hoppas på. Jag skulle inte tveka att göra om det om jag blev tvungen. Fast...oron finns ju där så klart. Ska hon bli sjuk igen? Har hon tagit någon skada? Vi tar en dag i taget och försöker vara tacksamma för det vi har idag.
Nu ska vi traska ut i skogen,sen ska jag ta tag i mina stickor igen. Avslutar med en bild på vår morgon-himmel.
*Vintern har kommit!
3/11-08
Nu var det ett tag sen jag skrev nåt. Jag har faktiskt inte haft lust,sen känns det som om tiden inte räcker till just nu. Tur man är pensionär*L*! Här har det blivit vinter och så attans kallt. Snön kom innan helgen. Vilket busväder! Storm och snö...på tvären. Flingor stora som tefat. Tervarna njuter,de rullar runt som stollar i snön. Springet i benen tar liksom inte slut. De har varit mer ute än inne nu i helgen. Vilda ligger i solen och myser.
Förra helgen började Vilda få mer besvär i munnen. Strålningen sätter ju sina spår. Vi visste ju om det,men man blir så ledsen när man ser att hon har det lite besvärligt. I tisdags fick hon sista(förhoppningsvis) strålningen. Under narkos denna gången. Hon fick lugnande och smärtstillande medans vi var kvar,när hon var lagom "groggy" tog de med henne till operation. Hon märkte inte att vi försvann. Först gjordes en biopsi i gommen,sen strålade Nanna henne. Jag bad att de skulle vara extra försiktiga med munnen,det var de säkert. Mungipan och insidan av kinden är sårig och svullen.Strålningen förstör ju tyvärr även frisk vävnad. Nanna minskade strålområdet något.
Nanna sa att det blir som värst om 1 vecka,nu alltså,det har ju snart gått 1 vecka. Sen ska det vända och bli bättre. Vilda var hyffsat pigg efter narkosen,men såååå trött. Helt sönderstucken var hon i båda benen. De har ju stuckit henne så mkt nu och ådrorna är ansträngda. De hade haft svårt att sätta en nål. Hon är sydd i gommen. Hon kunde sitta i buren hem,el rättare sagt,halvsitta. Jag begriper inte varför hon inte vill ligga i bilen.
Väl hemma åt hon mat. Hon var lite orolig och hade svårt att koppla av. Det var bara att parkera sig i soffan. Satt jag still så var hon lugn. Vi har nu satt in morfin men avvaktar med antibiotika.
I dag borde Vilda vara sämre än för 1 vecka sen,men så är det inte. I gommen ser det jättefint ut. Hon har sår i mungipan och är svullen,men det kunde varit mkt värre. Vi får hoppas att det inte blir det. Vi har ökat på morfinet så hon får en jämn men låg dos var 8:e timme. Det funkar jättebra. Hon är pigg och glad och hur busig som helst. Lite tröttare men....P-Å och jag har funderat lite över det. Vilda är 8,5 år. Nån gång kommer ju lite ålders-trötthet. Ofta märker man det ju inte förrens man liksom "kan ta på det". Så klart har behandlingen påverkat henne men Nanna säger att många hundar blir betydligt sämre. Att Vilda är unik,det visste jag redan,men.....hon är också den första Belgaren i norden som har strålats. Oavsett hur det går för Vilda,så hoppas jag att Nanna och hennes personal har lärt sig något av Vilda,och att det kan gynna andra hundar i framtiden. Varje strålning är ju speciell och unik i sig. Kanske har vi bidragit med något gott.
Det har varit en vacker helg med snö och sol....
Långa skogspromenader har det blivit och i skogen märks ingen skillnad på tervarna. De är lika tossiga båda två! Det är råttor precis överallt. Som hon gräver,lilla skruttan. De springer under snön,råttorna och Vilda skuttar fram som en räv,för att sen dyka med näsan ner i snön......
Vilda brukar inte dra i koppel,men igår hann vi knappt utanför grinden innan hon släpade iväg med P-Å ner i ett dike,det fanns råttor där! En död råtta hittade de,men den var inget skoj. Den rörde ju inte på sig.
Kaos ser saker precis överallt! Han är som en svan i halsen! På dagen så töar det lite och det faller snö ifrån träden,himla mkt som rör sig och låter. Knakar överallt gör det också. Han ser så kul ut. Huvudet går som en propeller. Det är mkt att hålla ordning på. Jag har fullt upp att hålla reda på honom och hålla knas på hur långt ifrån oss jakthundarna och de med bössorna är. Ibland felbedömer jag lite. Det smäller ruskigt nära. Jakthundarna yrar ju ikring men jägarna ska inte vara där vi är,i så fall har de lovat att ringa innan (fast ibland är de nära). Det är bra,de vet att mina hundar är lösa och det är ok så länge de inte stör jakten. Kaos skulle gärna hjälpa till lite!
De letar saker varje dag och det är lika kul att se dem varje gång. Godis finns det i träden också.......
Undra hur lång Vilda kan bli? Hon är en hejjare på att hitta allt godis snabbt. Hon skuttar på bakbenen runt hela trädet. Hon ser så kul ut....
Det har varit lite otäck skarsnö,men alla tassar är hela. Däremot så har Kaos varit lite halt,till o från. Det är hans framben som spökar lite igen. När han har vilat så märks inget. Det är nog nåt vi får leva med. Det är ju en gammal skada som han väl drar upp lite då och då. Han verkar inte påverkad av det iallafall. Skulle det bli värre så får vi väl kolla upp det. Jag har pratat med kattis om det och hon tror inte att man kan göra nåt åt det. skador i handloven är lite svåra att bli av med.
Här ser de inte kloka ut! Kaos stor som ett hus och ser ut som om han ska välta,och Vilda med tungan på nosen.....
Här är Vilda lite sur! Hon ser så uppnosig ut(hon vill ha gotten som P-Å håller i).....
Det är detta fältet som bonden körde ut skit på. Nu gör det inget! Med snö,kyla och sol så är det ett perfekt "spring-fält". Hej o hå vad livet är kul.....
Datorn står vid ett fönster. Jag har utsikt över hästhagen. Nästan varje morgon ser man en massa djur. Just nu så tassar det en stor räv förbi här utanför. Den ser fin o frisk ut,men sååå stor!
I morgon ska Vilda träffa Nanna igen. Hon vill se hur munnen ser ut,nu ska ju Vilda vara som sämst. Blir det inte värre än så här så tror jag att Vilda tycker det är rätt ok. Ev. får vi provsvaret också. Utifrån det och vad Nanna säger om munnen så får vi ta beslut om fortsättningen. Förra veckan var Vilda väldigt stel i ryggen,hon blir ju det när vi fuskar med akupunkturen,men igår så tog hon så långa fina kliv med bakbenen. Konstigt. Ryggen har varit mkt bättre sen Kattis lossade på låsningarna. Men......hm....kanske inte nåt jag ska fundera på. Igår fick Vilda mer morfin,påverkar det ryggen? Det ska ju inte vara så,Spondylosen har ju växt samman och kattis är övertygad om att hon bara är stel,inte har ont. I så fall skulle Vilda visat tecken på smärta när Kattis vänder,vrider och knäcker. Vilda bara njuter. När jag reagerade på att hon tog ut kliven så bra,så hade hon ju sprungit i 1,5 tim. Kanske därför hon var mindre stel. Jag har nog att fundera över,det lägger vi "på hyllan".
Vi får se vad Nanna säger om morfinet i morgon. Vilda får ingen hög dos och blir inte påverkad negativt. Får hon för mkt så blir hon hängig och lite "yr i bollen". Nån infektion verkar det inte vara på gång,jag har antibiotika men som det ser ut nu behövs det inte. Kanske behöver hon bara morfinet några dagar till.
Det blev lite mkt och rörigt idag. Hoppas ni orkar läsa. Måste få berätta nåt kul! Eller många kuliga saker. Lilla Örni verkar må bättre. Hon är ännu för mager,men vi kämpar på hon och jag. Hon tror att jag äter frukost med henne på golvet varje morgon. Jisses vad gamig hon blir när jag låtsas-äter hennes mat! Det ser trist ut i buren,utan spån o halm,men det funkar. Hon vill inte vara på botten(det är ju där hon lagt äggen). Hon "sover" till 9-10 på morgonen och "nattas" vid 17-tiden på kvällen. Det verkar faktiskt funka. Jag möblerar om i hennes hem nästan varje dag. Meningen är att hon ska känna sig lite otrygg,taskigt,men så illa är det inte.
Kaos halvbror "Raffe" kan nu lägga LP3 till sina titlar,och Kaos son Diezel är friröntgad! YES! Jag blir sååå glad. Även knä och has är röntgat. Han har ju en medfödd deffekt på ena benet (han låg klämd i sin mammas mage). Det såg bra ut och nu hoppas vi att han inte får så mkt besvär ifrån benet.
GRATTIS till både Pia och Stefan!
Nu var det ett tag sen jag skrev nåt. Jag har faktiskt inte haft lust,sen känns det som om tiden inte räcker till just nu. Tur man är pensionär*L*! Här har det blivit vinter och så attans kallt. Snön kom innan helgen. Vilket busväder! Storm och snö...på tvären. Flingor stora som tefat. Tervarna njuter,de rullar runt som stollar i snön. Springet i benen tar liksom inte slut. De har varit mer ute än inne nu i helgen. Vilda ligger i solen och myser.
Förra helgen började Vilda få mer besvär i munnen. Strålningen sätter ju sina spår. Vi visste ju om det,men man blir så ledsen när man ser att hon har det lite besvärligt. I tisdags fick hon sista(förhoppningsvis) strålningen. Under narkos denna gången. Hon fick lugnande och smärtstillande medans vi var kvar,när hon var lagom "groggy" tog de med henne till operation. Hon märkte inte att vi försvann. Först gjordes en biopsi i gommen,sen strålade Nanna henne. Jag bad att de skulle vara extra försiktiga med munnen,det var de säkert. Mungipan och insidan av kinden är sårig och svullen.Strålningen förstör ju tyvärr även frisk vävnad. Nanna minskade strålområdet något.
Nanna sa att det blir som värst om 1 vecka,nu alltså,det har ju snart gått 1 vecka. Sen ska det vända och bli bättre. Vilda var hyffsat pigg efter narkosen,men såååå trött. Helt sönderstucken var hon i båda benen. De har ju stuckit henne så mkt nu och ådrorna är ansträngda. De hade haft svårt att sätta en nål. Hon är sydd i gommen. Hon kunde sitta i buren hem,el rättare sagt,halvsitta. Jag begriper inte varför hon inte vill ligga i bilen.
Väl hemma åt hon mat. Hon var lite orolig och hade svårt att koppla av. Det var bara att parkera sig i soffan. Satt jag still så var hon lugn. Vi har nu satt in morfin men avvaktar med antibiotika.
I dag borde Vilda vara sämre än för 1 vecka sen,men så är det inte. I gommen ser det jättefint ut. Hon har sår i mungipan och är svullen,men det kunde varit mkt värre. Vi får hoppas att det inte blir det. Vi har ökat på morfinet så hon får en jämn men låg dos var 8:e timme. Det funkar jättebra. Hon är pigg och glad och hur busig som helst. Lite tröttare men....P-Å och jag har funderat lite över det. Vilda är 8,5 år. Nån gång kommer ju lite ålders-trötthet. Ofta märker man det ju inte förrens man liksom "kan ta på det". Så klart har behandlingen påverkat henne men Nanna säger att många hundar blir betydligt sämre. Att Vilda är unik,det visste jag redan,men.....hon är också den första Belgaren i norden som har strålats. Oavsett hur det går för Vilda,så hoppas jag att Nanna och hennes personal har lärt sig något av Vilda,och att det kan gynna andra hundar i framtiden. Varje strålning är ju speciell och unik i sig. Kanske har vi bidragit med något gott.
Det har varit en vacker helg med snö och sol....
Långa skogspromenader har det blivit och i skogen märks ingen skillnad på tervarna. De är lika tossiga båda två! Det är råttor precis överallt. Som hon gräver,lilla skruttan. De springer under snön,råttorna och Vilda skuttar fram som en räv,för att sen dyka med näsan ner i snön......
Vilda brukar inte dra i koppel,men igår hann vi knappt utanför grinden innan hon släpade iväg med P-Å ner i ett dike,det fanns råttor där! En död råtta hittade de,men den var inget skoj. Den rörde ju inte på sig.
Kaos ser saker precis överallt! Han är som en svan i halsen! På dagen så töar det lite och det faller snö ifrån träden,himla mkt som rör sig och låter. Knakar överallt gör det också. Han ser så kul ut. Huvudet går som en propeller. Det är mkt att hålla ordning på. Jag har fullt upp att hålla reda på honom och hålla knas på hur långt ifrån oss jakthundarna och de med bössorna är. Ibland felbedömer jag lite. Det smäller ruskigt nära. Jakthundarna yrar ju ikring men jägarna ska inte vara där vi är,i så fall har de lovat att ringa innan (fast ibland är de nära). Det är bra,de vet att mina hundar är lösa och det är ok så länge de inte stör jakten. Kaos skulle gärna hjälpa till lite!
De letar saker varje dag och det är lika kul att se dem varje gång. Godis finns det i träden också.......
Undra hur lång Vilda kan bli? Hon är en hejjare på att hitta allt godis snabbt. Hon skuttar på bakbenen runt hela trädet. Hon ser så kul ut....
Det har varit lite otäck skarsnö,men alla tassar är hela. Däremot så har Kaos varit lite halt,till o från. Det är hans framben som spökar lite igen. När han har vilat så märks inget. Det är nog nåt vi får leva med. Det är ju en gammal skada som han väl drar upp lite då och då. Han verkar inte påverkad av det iallafall. Skulle det bli värre så får vi väl kolla upp det. Jag har pratat med kattis om det och hon tror inte att man kan göra nåt åt det. skador i handloven är lite svåra att bli av med.
Här ser de inte kloka ut! Kaos stor som ett hus och ser ut som om han ska välta,och Vilda med tungan på nosen.....
Här är Vilda lite sur! Hon ser så uppnosig ut(hon vill ha gotten som P-Å håller i).....
Det är detta fältet som bonden körde ut skit på. Nu gör det inget! Med snö,kyla och sol så är det ett perfekt "spring-fält". Hej o hå vad livet är kul.....
Datorn står vid ett fönster. Jag har utsikt över hästhagen. Nästan varje morgon ser man en massa djur. Just nu så tassar det en stor räv förbi här utanför. Den ser fin o frisk ut,men sååå stor!
I morgon ska Vilda träffa Nanna igen. Hon vill se hur munnen ser ut,nu ska ju Vilda vara som sämst. Blir det inte värre än så här så tror jag att Vilda tycker det är rätt ok. Ev. får vi provsvaret också. Utifrån det och vad Nanna säger om munnen så får vi ta beslut om fortsättningen. Förra veckan var Vilda väldigt stel i ryggen,hon blir ju det när vi fuskar med akupunkturen,men igår så tog hon så långa fina kliv med bakbenen. Konstigt. Ryggen har varit mkt bättre sen Kattis lossade på låsningarna. Men......hm....kanske inte nåt jag ska fundera på. Igår fick Vilda mer morfin,påverkar det ryggen? Det ska ju inte vara så,Spondylosen har ju växt samman och kattis är övertygad om att hon bara är stel,inte har ont. I så fall skulle Vilda visat tecken på smärta när Kattis vänder,vrider och knäcker. Vilda bara njuter. När jag reagerade på att hon tog ut kliven så bra,så hade hon ju sprungit i 1,5 tim. Kanske därför hon var mindre stel. Jag har nog att fundera över,det lägger vi "på hyllan".
Vi får se vad Nanna säger om morfinet i morgon. Vilda får ingen hög dos och blir inte påverkad negativt. Får hon för mkt så blir hon hängig och lite "yr i bollen". Nån infektion verkar det inte vara på gång,jag har antibiotika men som det ser ut nu behövs det inte. Kanske behöver hon bara morfinet några dagar till.
Det blev lite mkt och rörigt idag. Hoppas ni orkar läsa. Måste få berätta nåt kul! Eller många kuliga saker. Lilla Örni verkar må bättre. Hon är ännu för mager,men vi kämpar på hon och jag. Hon tror att jag äter frukost med henne på golvet varje morgon. Jisses vad gamig hon blir när jag låtsas-äter hennes mat! Det ser trist ut i buren,utan spån o halm,men det funkar. Hon vill inte vara på botten(det är ju där hon lagt äggen). Hon "sover" till 9-10 på morgonen och "nattas" vid 17-tiden på kvällen. Det verkar faktiskt funka. Jag möblerar om i hennes hem nästan varje dag. Meningen är att hon ska känna sig lite otrygg,taskigt,men så illa är det inte.
Kaos halvbror "Raffe" kan nu lägga LP3 till sina titlar,och Kaos son Diezel är friröntgad! YES! Jag blir sååå glad. Även knä och has är röntgat. Han har ju en medfödd deffekt på ena benet (han låg klämd i sin mammas mage). Det såg bra ut och nu hoppas vi att han inte får så mkt besvär ifrån benet.
GRATTIS till både Pia och Stefan!
*Bus och hjälpsamma tervar
24/10-08
I går blev jag sur. Mitt bästa fält har bonden förvandlat till en leråker. Han har plöjt upp det med djupa fåror. Tervarna undrar varför de inte får springa där,men det går ju bara inte. Två fält har det funnits kvar att vara på,nu finns det inget. I går hade han vänligheten att köra ut kollosala mängder skit där! Det ena ligger precis här bredvid. Som det luktade! Jäkla bonde.
Har ni försökt kratta löv ihop med två tervar nån gång? Det är besvärligt nog med en ond rygg och inte blir det lättare av att det blåser precis hela tiden. Att dessutom ha två mkt hjälpsamma tervar hängandes i krattan gör det omöjligt! De var inte kloka nånstans. Värst var Kaos. Ju surare jag blev,dessto roligare blev krattan. Till slut puttade jag till honom med krattan och skrek,smått hysteriskt:-Flytta på dig! Yes,sa Kaos! Krattan vill kampa! Det gick inte att få loss krattan ur hans mun. Hur skoj som helst,tyckte Kaos. Jag hämtade lite godis åt dem,tänkte att de kunde ägna sig åt att leta efter det istället för att terrorisera mig. När jag kom ut med godiset så ser jag skaftet på min kratta försvinna runt knuten på huset......
Till slut ägnade de sig åt godiset,en liten stund,men snart var de tillbaka hos mig o krattan igen. Nu blev jag arg!:-Gå och gör nåt annat,annars får ni gå in! Okej,tyckte Vilda och drog igång lite lek. Kaos hängde motvilligt på(krattan var ju så kul). Snart var buset i full gång och han hade glömt krattan.....
Nog för att Kaos öron är lite konstiga,men här ser de ju för kul ut.....
Vilda är så söt i munnen......
Jag har massor av bilder där de gör precis samma sak. Det ser ju kul ut med fötterna här....
Vilda välter lite....
Så mkt löv blev det inte krattat precis. P-Å fortsatte på kvällen,men det blir ju mörkt så tidigt nu. Det var nåt konstigt i går. Tervarna var så taggade och plirriga. När vi var i skogen så fick de faktiskt gå kopplade långa sträckor. De spårade och vindade hela tiden. Jägarna var ju nånstans och troligtvis fanns det hund/hundar där också. Kaos pinkade precis överallt. Några rådjur stötte vi på. Jag hade tänkt göra uppletande,men det kändes inte tryggt att lämna tervarna och valla. Jag hade ju inte en susning om var de med bössorna var,inte heller var hundarna befann sig. Nu brukar ju inte jakthundar gå fram till andra hundar,men man vet ju aldrig. Det blåste och knakade och då är det ju svårt att höra nåt. Vi plockade lite kantareller istället. Vi gick förbi några ställen där de stått på pass. Trevligt,tyckte Vilda. Hon hittade lite mat där! När vi kom ut på vägen så var tervarna som två dammsugare hela vägen hem. Undra vem som gått där? Hemma så fick Kaos lite "hålla-fint" träning. Lyfta saker och sen hålla utan att tugga.
Här kommer mera bus-bilder. Vilda gnällde till en gång när de lekte. Hon har ett litet sår i mungipan,men så där väldans ont gör det nog inte,då skulle hon ju inte busa så.....
Hon ser arg ut,men sån ser hon ut när hon leker......
Attack!
Hur det blir nästa vecka.....det vet jag inte,men det är onsdag som gäller,inte måndag. I går kväll rörde jag ihop en bröd-deg,som i natt har förvandlats till surdeg. Jag ska ta hand om det nu. Sen ska jag fortsätta med mina stjärnor innan det är dags för skogen. Ibland önskar jag att jag kunde ägna mig åt nåt "normalt"! Hur pilligt är det inte att göra dessa? Nu är detta de stora. Jag gör pyttesmå också,som bara är 2,5 cm i diameter. Fast fina blir de.....
Vi hoppas att ni får en trevlig helg!
I går blev jag sur. Mitt bästa fält har bonden förvandlat till en leråker. Han har plöjt upp det med djupa fåror. Tervarna undrar varför de inte får springa där,men det går ju bara inte. Två fält har det funnits kvar att vara på,nu finns det inget. I går hade han vänligheten att köra ut kollosala mängder skit där! Det ena ligger precis här bredvid. Som det luktade! Jäkla bonde.
Har ni försökt kratta löv ihop med två tervar nån gång? Det är besvärligt nog med en ond rygg och inte blir det lättare av att det blåser precis hela tiden. Att dessutom ha två mkt hjälpsamma tervar hängandes i krattan gör det omöjligt! De var inte kloka nånstans. Värst var Kaos. Ju surare jag blev,dessto roligare blev krattan. Till slut puttade jag till honom med krattan och skrek,smått hysteriskt:-Flytta på dig! Yes,sa Kaos! Krattan vill kampa! Det gick inte att få loss krattan ur hans mun. Hur skoj som helst,tyckte Kaos. Jag hämtade lite godis åt dem,tänkte att de kunde ägna sig åt att leta efter det istället för att terrorisera mig. När jag kom ut med godiset så ser jag skaftet på min kratta försvinna runt knuten på huset......
Till slut ägnade de sig åt godiset,en liten stund,men snart var de tillbaka hos mig o krattan igen. Nu blev jag arg!:-Gå och gör nåt annat,annars får ni gå in! Okej,tyckte Vilda och drog igång lite lek. Kaos hängde motvilligt på(krattan var ju så kul). Snart var buset i full gång och han hade glömt krattan.....
Nog för att Kaos öron är lite konstiga,men här ser de ju för kul ut.....
Vilda är så söt i munnen......
Jag har massor av bilder där de gör precis samma sak. Det ser ju kul ut med fötterna här....
Vilda välter lite....
Så mkt löv blev det inte krattat precis. P-Å fortsatte på kvällen,men det blir ju mörkt så tidigt nu. Det var nåt konstigt i går. Tervarna var så taggade och plirriga. När vi var i skogen så fick de faktiskt gå kopplade långa sträckor. De spårade och vindade hela tiden. Jägarna var ju nånstans och troligtvis fanns det hund/hundar där också. Kaos pinkade precis överallt. Några rådjur stötte vi på. Jag hade tänkt göra uppletande,men det kändes inte tryggt att lämna tervarna och valla. Jag hade ju inte en susning om var de med bössorna var,inte heller var hundarna befann sig. Nu brukar ju inte jakthundar gå fram till andra hundar,men man vet ju aldrig. Det blåste och knakade och då är det ju svårt att höra nåt. Vi plockade lite kantareller istället. Vi gick förbi några ställen där de stått på pass. Trevligt,tyckte Vilda. Hon hittade lite mat där! När vi kom ut på vägen så var tervarna som två dammsugare hela vägen hem. Undra vem som gått där? Hemma så fick Kaos lite "hålla-fint" träning. Lyfta saker och sen hålla utan att tugga.
Här kommer mera bus-bilder. Vilda gnällde till en gång när de lekte. Hon har ett litet sår i mungipan,men så där väldans ont gör det nog inte,då skulle hon ju inte busa så.....
Hon ser arg ut,men sån ser hon ut när hon leker......
Attack!
Hur det blir nästa vecka.....det vet jag inte,men det är onsdag som gäller,inte måndag. I går kväll rörde jag ihop en bröd-deg,som i natt har förvandlats till surdeg. Jag ska ta hand om det nu. Sen ska jag fortsätta med mina stjärnor innan det är dags för skogen. Ibland önskar jag att jag kunde ägna mig åt nåt "normalt"! Hur pilligt är det inte att göra dessa? Nu är detta de stora. Jag gör pyttesmå också,som bara är 2,5 cm i diameter. Fast fina blir de.....
Vi hoppas att ni får en trevlig helg!
*Tilt i Kaos skalle!
23/10-08
I går när jag satt här o skrev så kom båda tervarna och undrade om vi inte kunde göra nåt. Visst kunde vi göra det. Jag var lite osäker på var jägarna höll hus,så vi gick till den lilla,tråkiga skogen här bakom huset. Att den är tråkig beror på att ytan är liten,det är stenigt och risigt,men det finns en stig som är hyffsad att gå på. Vilda var inte vetig nånstans! Hon "bjäbbade",retades och nöp i Kaos-kom igen då! Han ville inte. Han hade nämligen upptäckt att min ena ficka liksom svämmade över av kul saker.
Till slut kunde han inte motstå Vildas inviter och for efter henne. Hon skuttade upp på en sten,med Kaos i hasorna,sen stod hon där o "flinade" åt honom,som ramlade ner. Stenen var för liten för båda två,det visste hon säkert! Kaos ägnade åter uppmärksamheten mot leksaks-fickan. Vilda körde ner hela näsan i andra fickan,där fanns mat! Där gick jag med en terv i varje ficka!
När vi kom till slutet av stigen,så vände vi. Jag la ett föremål,traskade 50 m och satte en snitsel. Gick ca 20 m,la ytterligare ett föremål,gick 30 m och satte en ny snitsel osv. Tervarna undrade vad sjutton jag pysslade med,skulle vi inte ta med sakerna? Hur många föremål det blev,vet jag inte. Alla låg på olika avstånd och det var många. När vi kom åter till "start",så började jag att skicka en hund bakåt. De fick gå varannan gång,och vi gick hela sträckan en gång till alltså. Buskul,tyckte tervarna. De var så taggade så de studsade! Vilda sjöng långa serenader.....när Kaos letade. Det var ju orättvist,hon ville hämta alla saker.
När vi kom åter till slutet och alla saker var i fickan så vände vi igen. Nu la jag en sak,gick en sträcka och skickade en hund direkt. Så sakteliga rörde vi oss tillbaka. Det var sååå kul att se dem jobba,de gav verkligen ALLT. De hade sån fart och glädjen var enorm. Sista sträckan la jag två saker. En på 20 m och en på 50 m. Det var Kaos grejer. Han for ut och hittade den som låg nära,sen skickade jag igen. Då körde det ihop sig! Plötsligt skulle han gå två skick på raden,de hade ju hela tiden bara gått ett. Det blev tvärstopp i skallen. Han fastnade på 20 m. Som han letade. Svansen gick som en propeller. Jag lät honom hållas en stund,han letade ju,men efter ett tag insåg jag att det blivit tilt. Han var så trött i skallen. Jag gick fram en bit men det hjälpte inte,det var som om det fanns en vägg i skogen. Vi fick helt enkelt passera den "väggen" och då.....hajjade han. Lille gubben,så trött han var.
På vägen hem så gick han som en gammal farbror och släpade benen efter sig. Vilda ägnade sig åt skogsröjning och rått-letande. De hade gjort lika mkt men henne märktes det inte på att hon arbetat. Pigg som en mört!
Kaos slocknade som en stock på hallgolvet. Vilda låg i soffan och pysslade med ett ben. Senare på kvällen sov Kaos fortfarande. Vilda ägnade sig åt att tigga från bordet! Hon "var blyg","visade svansen","backade",stod o var söt m.m. Hon sov så klart lite också. Som hon drömde. Hon sprattlade som en fisk! Säkert grävde hon efter råttor. Hon såg helt vilse ut när hon kikade upp. Hur kunde hon vara i soffan? Hon var ju i ett råtthål nyss! Hon såg så förvånad ut.
P-Å sa flera gånger att hon hade så pigga ögon! Jodå,de var hur pigga som helst,jämfört med Kaos ögon som var så trötta,så trötta. Som avslutning på kvällen så ylade vi ihop! Vi gör det ibland,skulle nån höra oss så skulle vi väl bli idiotförklarade hela bunten. Kaos körde en ny variant. Han var både varg och krokodil,såg för lustigt ut! De hänger på direkt när man ylar och deras näsor pekar rakt upp i luften. Vi gapskrattade åt dem.
Vad jag vill ha sagt med detta är....att Vilda är hur pigg som helst!
I går när jag satt här o skrev så kom båda tervarna och undrade om vi inte kunde göra nåt. Visst kunde vi göra det. Jag var lite osäker på var jägarna höll hus,så vi gick till den lilla,tråkiga skogen här bakom huset. Att den är tråkig beror på att ytan är liten,det är stenigt och risigt,men det finns en stig som är hyffsad att gå på. Vilda var inte vetig nånstans! Hon "bjäbbade",retades och nöp i Kaos-kom igen då! Han ville inte. Han hade nämligen upptäckt att min ena ficka liksom svämmade över av kul saker.
Till slut kunde han inte motstå Vildas inviter och for efter henne. Hon skuttade upp på en sten,med Kaos i hasorna,sen stod hon där o "flinade" åt honom,som ramlade ner. Stenen var för liten för båda två,det visste hon säkert! Kaos ägnade åter uppmärksamheten mot leksaks-fickan. Vilda körde ner hela näsan i andra fickan,där fanns mat! Där gick jag med en terv i varje ficka!
När vi kom till slutet av stigen,så vände vi. Jag la ett föremål,traskade 50 m och satte en snitsel. Gick ca 20 m,la ytterligare ett föremål,gick 30 m och satte en ny snitsel osv. Tervarna undrade vad sjutton jag pysslade med,skulle vi inte ta med sakerna? Hur många föremål det blev,vet jag inte. Alla låg på olika avstånd och det var många. När vi kom åter till "start",så började jag att skicka en hund bakåt. De fick gå varannan gång,och vi gick hela sträckan en gång till alltså. Buskul,tyckte tervarna. De var så taggade så de studsade! Vilda sjöng långa serenader.....när Kaos letade. Det var ju orättvist,hon ville hämta alla saker.
När vi kom åter till slutet och alla saker var i fickan så vände vi igen. Nu la jag en sak,gick en sträcka och skickade en hund direkt. Så sakteliga rörde vi oss tillbaka. Det var sååå kul att se dem jobba,de gav verkligen ALLT. De hade sån fart och glädjen var enorm. Sista sträckan la jag två saker. En på 20 m och en på 50 m. Det var Kaos grejer. Han for ut och hittade den som låg nära,sen skickade jag igen. Då körde det ihop sig! Plötsligt skulle han gå två skick på raden,de hade ju hela tiden bara gått ett. Det blev tvärstopp i skallen. Han fastnade på 20 m. Som han letade. Svansen gick som en propeller. Jag lät honom hållas en stund,han letade ju,men efter ett tag insåg jag att det blivit tilt. Han var så trött i skallen. Jag gick fram en bit men det hjälpte inte,det var som om det fanns en vägg i skogen. Vi fick helt enkelt passera den "väggen" och då.....hajjade han. Lille gubben,så trött han var.
På vägen hem så gick han som en gammal farbror och släpade benen efter sig. Vilda ägnade sig åt skogsröjning och rått-letande. De hade gjort lika mkt men henne märktes det inte på att hon arbetat. Pigg som en mört!
Kaos slocknade som en stock på hallgolvet. Vilda låg i soffan och pysslade med ett ben. Senare på kvällen sov Kaos fortfarande. Vilda ägnade sig åt att tigga från bordet! Hon "var blyg","visade svansen","backade",stod o var söt m.m. Hon sov så klart lite också. Som hon drömde. Hon sprattlade som en fisk! Säkert grävde hon efter råttor. Hon såg helt vilse ut när hon kikade upp. Hur kunde hon vara i soffan? Hon var ju i ett råtthål nyss! Hon såg så förvånad ut.
P-Å sa flera gånger att hon hade så pigga ögon! Jodå,de var hur pigga som helst,jämfört med Kaos ögon som var så trötta,så trötta. Som avslutning på kvällen så ylade vi ihop! Vi gör det ibland,skulle nån höra oss så skulle vi väl bli idiotförklarade hela bunten. Kaos körde en ny variant. Han var både varg och krokodil,såg för lustigt ut! De hänger på direkt när man ylar och deras näsor pekar rakt upp i luften. Vi gapskrattade åt dem.
Vad jag vill ha sagt med detta är....att Vilda är hur pigg som helst!
Ny tumör???
22/10-08
Hoppet är det sista som överger en brukar man väl säga,men.....jag känner inget hopp nu. Bara ilska,rädsla och frustration. Man orkar inte hur mkt som helst. Beslutet att strål-behandla Vilda var inte lätt att ta. Både Kattis och Nanna sa att jag när som helst kan avbryta,om det inte känns bra,men jag ansåg att om man startar en så stor grej så måste man ju fullfölja det. Nu är jag inte lika säker. Det har ju inte varit helt problemfritt för Vilda.
I går ringde Nanna......jag blev skiträdd! Hon ringer ju inte utan orsak. I måndags tyckte jag att Vilda var inne i strålrummet längre än vanligt. Jag upplevde också att Nanna var lite nonchalant,vad gäller irritationen/förändringen som jag upptäckt i gommen. Jag skulle inte oroa mig! Fast jag kan inte se nån rimlig förklaring på vad det är,det kunde inte Nanna heller. Jag vet inte om jag ska vara arg på henne el tacksam,för att jag fick sova ytterligare en natt utan oro.
Hon var själv osäker på vad detta var för nåt. Hon är expert på tumörer och cancersjukdomar. Hon hade visst fotat munnen och tagit ett litet prov. Bara med en tops,och analyserat det. Sen hade hon talat med en kollega som är expert på mun o svalg-besvär. Varför sa hon inget??? De vill båda två att Vilda sövs ner nästa vecka och att det tas en biopsi i svalget. För att slippa 2 gånger så har de bokat tid på operation i samband med strålningen. Jag ställde inga frågor,jag blev ju så paff. Hon sa att det endast tas ett litet prov,tar man större så blir det hål och då kan inte Vilda äta el dricka. Detta skulle de ju inte göra om de inte trodde att det var nåt elakt. Det begriper jag ju.
Jag bara önskade att jag skulle vakna upp ur denna vidriga mardröm. Tankarna kom senare. Om man bara kan ta ett litet prov,vad gör man då om det är en tumör? Det går ju inte att operera då. Nu snackar vi strålning igen,men...att stråla igen innebär att man inte kan ge lika höga doser,vilket innbär en strålning på 12 ggr,flera ggr/vecka. Att det skulle vara den första tumören som spridit sig,tror de inte. Utan en helt ny sort i så fall. En sån som går via blodbanan? Då kan det ju finnas överallt.
Vill jag verkligen veta detta? Jag har ett enormt kontroll behov,men även jag har begränsningar. Vad är det för mening att stråla sista gången om Vilda har en ny tumör? Har strålningen hjälpt? Tumören har minskat,men det säger ju inte att den inte forsätter växa åt nåt annat håll. Hur mkt biverkningar kommer hon att få? Överlever hon dem? Är det rätt att utsätta Vilda för en biopsi? Det blir narkos och ett sår i munnen. Ska vi avbryta allt? Vi är nu snart uppe i 20000 kr,och Vilda är ju uppenbarligen inte frisk. Ska vi lägga ytterligare 25-30000 och utsätta henne för nåt som kanske inte hjälper?
När Nanna ringde var vi ute i skogen. Tervarna var så himla glada. Vi har ju inte kunnat gå där för älgjakten,nu sket jag i den. Jag tänkte en fruktansvärt hemsk tanke.....jag har lärt mig efter många år med hund att när man tänker den tanken,då är det kanske dags. Om hon bara inte vore så förbaskat pigg!
Jag vet ju inte vad hon känner. Jag kan ju bara gå efter det jag ser och upplever. Hon är lite tröttare än vanligt,men bara lite. Annars är hon ju pigg. Lite besvär ifrån munnen har hon,men är det värk? Jag tror inte det. Då skulle hon väl inte gnaga och bita o slita i saker? I dag drog hon igång Kaos på världens bus-kalas! Han blev helt fnattig och tog i lite för hårt. Hon gnabbade lite på honom,sen lekte de igen. En hund som är döds-sjuk leker väl inte? Jag baddar munnen med Kamomillte och det gillar hon.
Jag vet varken ut eller in,jag är bara ledsen. Jag trodde ju verkligen på detta och hoppades så mkt att Vilda skulle få bli gammal och lite senil. Nu är det bara en massa frågetecken.
Med Örni är det oförändrat men idag lyckades jag lura henne till att äta lite av den "nyttiga" maten. Kaos har fått lite besvär med sina öron igen.
Det är mkt nu,ett beslut måste ju tas......igen. Jag längtar efter att få skriva nåt på bloggen som inte handlar om några sjukdomar el skador.
Hoppet är det sista som överger en brukar man väl säga,men.....jag känner inget hopp nu. Bara ilska,rädsla och frustration. Man orkar inte hur mkt som helst. Beslutet att strål-behandla Vilda var inte lätt att ta. Både Kattis och Nanna sa att jag när som helst kan avbryta,om det inte känns bra,men jag ansåg att om man startar en så stor grej så måste man ju fullfölja det. Nu är jag inte lika säker. Det har ju inte varit helt problemfritt för Vilda.
I går ringde Nanna......jag blev skiträdd! Hon ringer ju inte utan orsak. I måndags tyckte jag att Vilda var inne i strålrummet längre än vanligt. Jag upplevde också att Nanna var lite nonchalant,vad gäller irritationen/förändringen som jag upptäckt i gommen. Jag skulle inte oroa mig! Fast jag kan inte se nån rimlig förklaring på vad det är,det kunde inte Nanna heller. Jag vet inte om jag ska vara arg på henne el tacksam,för att jag fick sova ytterligare en natt utan oro.
Hon var själv osäker på vad detta var för nåt. Hon är expert på tumörer och cancersjukdomar. Hon hade visst fotat munnen och tagit ett litet prov. Bara med en tops,och analyserat det. Sen hade hon talat med en kollega som är expert på mun o svalg-besvär. Varför sa hon inget??? De vill båda två att Vilda sövs ner nästa vecka och att det tas en biopsi i svalget. För att slippa 2 gånger så har de bokat tid på operation i samband med strålningen. Jag ställde inga frågor,jag blev ju så paff. Hon sa att det endast tas ett litet prov,tar man större så blir det hål och då kan inte Vilda äta el dricka. Detta skulle de ju inte göra om de inte trodde att det var nåt elakt. Det begriper jag ju.
Jag bara önskade att jag skulle vakna upp ur denna vidriga mardröm. Tankarna kom senare. Om man bara kan ta ett litet prov,vad gör man då om det är en tumör? Det går ju inte att operera då. Nu snackar vi strålning igen,men...att stråla igen innebär att man inte kan ge lika höga doser,vilket innbär en strålning på 12 ggr,flera ggr/vecka. Att det skulle vara den första tumören som spridit sig,tror de inte. Utan en helt ny sort i så fall. En sån som går via blodbanan? Då kan det ju finnas överallt.
Vill jag verkligen veta detta? Jag har ett enormt kontroll behov,men även jag har begränsningar. Vad är det för mening att stråla sista gången om Vilda har en ny tumör? Har strålningen hjälpt? Tumören har minskat,men det säger ju inte att den inte forsätter växa åt nåt annat håll. Hur mkt biverkningar kommer hon att få? Överlever hon dem? Är det rätt att utsätta Vilda för en biopsi? Det blir narkos och ett sår i munnen. Ska vi avbryta allt? Vi är nu snart uppe i 20000 kr,och Vilda är ju uppenbarligen inte frisk. Ska vi lägga ytterligare 25-30000 och utsätta henne för nåt som kanske inte hjälper?
När Nanna ringde var vi ute i skogen. Tervarna var så himla glada. Vi har ju inte kunnat gå där för älgjakten,nu sket jag i den. Jag tänkte en fruktansvärt hemsk tanke.....jag har lärt mig efter många år med hund att när man tänker den tanken,då är det kanske dags. Om hon bara inte vore så förbaskat pigg!
Jag vet ju inte vad hon känner. Jag kan ju bara gå efter det jag ser och upplever. Hon är lite tröttare än vanligt,men bara lite. Annars är hon ju pigg. Lite besvär ifrån munnen har hon,men är det värk? Jag tror inte det. Då skulle hon väl inte gnaga och bita o slita i saker? I dag drog hon igång Kaos på världens bus-kalas! Han blev helt fnattig och tog i lite för hårt. Hon gnabbade lite på honom,sen lekte de igen. En hund som är döds-sjuk leker väl inte? Jag baddar munnen med Kamomillte och det gillar hon.
Jag vet varken ut eller in,jag är bara ledsen. Jag trodde ju verkligen på detta och hoppades så mkt att Vilda skulle få bli gammal och lite senil. Nu är det bara en massa frågetecken.
Med Örni är det oförändrat men idag lyckades jag lura henne till att äta lite av den "nyttiga" maten. Kaos har fått lite besvär med sina öron igen.
Det är mkt nu,ett beslut måste ju tas......igen. Jag längtar efter att få skriva nåt på bloggen som inte handlar om några sjukdomar el skador.
*Vildas 3:dje strålning,en utmaning och Örni
20/10-08
Jag gillar inte måndagar längre,inte söndagar heller för då vet man vad som väntar nästa dag. Jag ska inte blogg-vägra....bara lite ibland. Förra veckan var lugn. hände inget särskilt. Vi har fått hålla oss borta från de finare skogarna pga älgjakten. I stället har vi gått här bakom,inget fint alls och varit borta i adelöv. Fälten har vi fått vara på också. Budföringar,uppletande,lydnad och lite vindövningar har vi gjort. Vilda har varit ngt tröttare än normalt,men det har inte påverkat henne när hon arbetat el letat råttor! Lite besvär ifrån munnen har hon haft,men det är svårt att veta om det gör ont el inte. Hon biter o gnager som vanligt,även på ben. Magen är helt återställd. Kaos kli är kvar. Det finns ännu ull som lossnar men våtexemen är ok.
Vilda förvånade mig i morse. Hon bad inte om någon frukost!?!?! Hm.....jag brukar säga att den dan de inte äter el ber om mat så är de allvarligt sjuka! Jag släppte ut henne och gav Kaos mat. Båda var ute en stund,och när de kom in gick Vilda raka vägen till soffan och somnade om! Nu skulle hon ju fasta inför strålningen men inte sjutton begriper väl hon det? När P-Å börjar jobba så där okristligt tidigt så ger han ingen mat,utan de får bara gå ut en stund. Jag ger maten när jag går upp. Jag vet inte om Vilda förväxlade mig med P-Å? Hon kanske har blivit senil.
I dag slocknade Vilda direkt efter att de stuckit henne massor av gånger. Kärlet bara rullade undan. Hon är så himla snäll lilla skruttan. Hoppade upp på bordet och satt sen där utan att säga ett pip el rycka undan benet. Lite stressad var hon i bilen på vägen dit,hon visste ju säkert vad som väntade. Jag lyfte över henne till båren och hjälpte till att köra in henne till strål-rummet. Mitt i dörr-öppningen blev det lite "kaos"! Samtidigt som vi skulle in så kom 4 personer med en hund på en bår. Han hade andnöd och var i akut behov av syrgas. -Flytta på er,sa de,det är bråttom. Hur lätt var det då? Bårarna kolliderade,den andra hunden lät som om han skulle dö när som helst och Vilda vaknade mitt i tumultet och tänkte kliva av sin "skjuts"! Jösses! Vilda somnade om och jag såg den andra hunden senare,han var ok.
Strålningen gick bra. Tumören har minskat ytterligare lite. Jättebra,men.....jag har upptäckt nåt annat uppe i gommen. Nanna blev inte klok på vad det kunde vara. En ny tumör trodde hon inte att det var,utan snarare en irritation av nåt,men av vad? Vi får hålla koll på det. Det kan ju vara en av orsakerna till att Vilda smackar och drar tassen mot munnen. Den andra orsaken är att det redan börjat komma lite,lite irritation över strål-området(det är tidigt). Vi ska badda med kamomillte,det ska vara det bästa. Sen har Vilda fått besvär ifrån mungipan. De bänder ju upp munnen så hårt för att komma åt. Det är svullet,rött och lite sårigt. Jag frågade om Nanna trodde att hon hade ont. Svårt att säga men det är inte omöjligt. Vi fick med oss lite smärtstillande tabletter,såna som jag vet att hon tål. Lite mer mat i skålen ska Vilda få också! Hon hade minskat i vikt igen. Det tackar hon nog inte nej till.
Här har hon precis vaknat och undrar om man kan få nån mat......
Jag förklarade att man inte kan ge mat till halvt medvetslösa hundar som knappt kan stå upp och dessutom inte tagit in tungan! Hon såg så kul ut när hon fällde öronen bakåt igen. De var ju så trötta,öronen alltså.....
Okej,sa jag. Om jag får en puss så att jag ser att du kan röra tungan så ska du få nåt! Hon "duttade" med sin nos mot min mun,fortfarande med tungan på sne! Jag tog fram en gotte,och vips.....så åkte tungan in. Svälja kunde hon,men knappt gå. Jag insåg att det skulle bli svårt i bilen eftersom hon vägrar ligga ner där. Hon fick göra nåt som hon inte gjort sen hon var en liten bebbe. Hon sov så sött i min famn,hela vägen hem. Mysigt men farligt och inte vidare bekvämt i nästan 6 mil,för mig alltså.
Väl hemma vinglade hon in i köket och skulle ha mat,sen glömde hon bort att hon ätit och ville ha mat igen! Hon är nog lite senil. Soffläge blev det sen. Under filten som vanligt,hon fryser ju efter det lugnande. Kaos är lite stressad,det var han förra måndagen också. Han tycker att Vilda är konstig. Inte så lustigt. När han kom till ro så kröp han upp hos Vilda.....
Det blir vila resten av dagen för Vilda. Hon är sååååå trött. Kaos får nån av oss promenixa med sen,vi lär väl blåsa bort! Här blåser det storm.
Vår lilla Örni mår inte bra. Jag har varit i kontakt med en expert på Blå stjärnan i Göteborg. Örni håller så sakteliga på att ta livet av sig. Hon vägrar sluta lägga ägg. Hennes lilla kropp orkar snart inte mera. Hon är så mager,äggen tar all näring. Vi har gjort allt vi kunnat och nu återstår bara en ev hormonbehandling. Det kostar massor av pengar och innebär att Örni måste till Göteborg(i flera omgångar). Jag tror inte hon klarar en så lång resa. Det är så tragiskt. Hon är ju som en hund. I går traskade hon i hasorna på mig,när jag flyttade mig för fort i huset så flaxade hon efter och åkte snålskjuts. Hon äter sina frön men de ger för lite näring. hon behöver äta ett kraftigare foder,men hon vill inte ha. Jag sitter med henne i soffan och låtsas-äter hennes mat! En bit till "mamma",en bit till Örni! Ibland tar hon lite,annars kastar hon iväg det. Besvärlig pippi......
Här äter hon faktiskt lite......
Vi får se hur det går för vår lilla ägg-höna. Hon är en härlig fågel och vi skulle bli väldigt ledsna om hon inte klarar sig. Jag ska prata med veterinären i Göteborg igen.
Så var det ju bilder på Diezel(Kaos son)också. Han är så himla söt. Snäll o trevlig säger de,men ser lite spöken här o där(det gjorde hans pappa också i den åldern). Diezel är snart 1,5 år. Visst ser man likheter med Kaos,men han har ju en mamma också.
Vi har blivit utmanade. Det är Annica som har tervarna Terra och Trimma som skickat den.
Man ska skriva 7 saker som man lärt sig att INTE göra(och varför),som belgarägare.
1.Tro inte att du kan lura en Belgare! Ibland tror man att man lyckas,men.....det är Belgaren som lurar dig! Vilda lyckas fortfarande vid 8,5 års ålder att lura mig. De är så otroligt smarta och luras hela tiden! De är världens bästa skådespelare!
2. Man får INTE bli alltför glad! Får man ett glädje-fnatt och visar det både med kropp och röst....så sitter man som i ett skruvstäd(om man har två Belgare). De reagerar på en hundradels sekund och vill dela glädjen,väldigt kroppsligt! En hamnar uppe vid öronen och den andre ser till att man välter,sen ligger man där under två Belgare som undrar vad vi glädjs åt!
3. Försök ALDRIG springa ifrån en Belgare (el ens tänka tanken,de läser tankar)! De är vallhundar och ser till att man ligger på backen innan man hinner blinka!
4. Inbilla dig INTE att du ska kunna gå ut i skogen och bara strosa o filosofera med tankarna långt borta! Åtminstone en Belgare är som uppslukad av jorden,glatt springandes efter nåt vilt! Den andra ägnar sig åt allt ifrån att stjäla godis ur fickan,gräva djupa gropar,släpa runt på stora träd(som man så klart snubblar över,eftersom de vallar)!
5. Inbilla dig INTE att det bara är att ge sig ut på lydnadsplan och tro att hunden kan alla moment! De kan mer än så! De kan nåt som heter "momenten mellan momenten": Det kan vara allt ifrån gnäll och skäll till att hämta diverse olika föremål,kolla vad som finns under konor,hälsa på alla människor som ändå bara står där,eller att slå världsrekord i att hinna valla så många varv som möjligt,runt sin smått förvirrade förare!
6.Att inte förvånas över el underskatta en Belgare. Ingen dag är den andra lik. De hittar ständigt på nya saker,som man ibland undrar hur tusan de lärt sig det.
7. Tro inte att du ska kunna lämna en Belgare ensam utan tratt,om de har stygn el bandage! Stygnen plockar de bort blixtsnabbt(och såret får läka på det långsamma sättet),bandaget åker av på nolltid och vips så har de svalt det också och lyckan är stor nån dag senare när Belgaren lämnar tillbaka bandaget(fast ur andra änden)!
Jag skickar utmaningen vidare till 5 andra belgarägare(förstår om inte alla kan skicka till så många,jag har ju "knyckt" flera). Susanne med Hector,Lena med Zack,Frasse o Gey med Eddy o Dundee,Marie med Casey o Ezy och Pia o Stefan med Diezel,Raffe o Cherie.
*Vildas andra strålning och lite annat
14/10-08
Det är ännu mörkt ute och så här ser det ut här nu.....
Hur Vilda mår idag är lite svårt att säga än. De har precis ätit frukost och nu sover de igen. Det spelar tydligen ingen roll hur hängig den tjejen är,mat ska man äta ändå.
Vilda var så klart lite sur för att hon inte fick nån frukost igår. Det är stor skandal,fast denna gången så var det som om hon förstod. När vi gick ut till bilen så fick jag tjata lite på henne. Hon hade inte bråttom precis. Nere på djursjukhuset seglade hon glatt in genom dörren. Hon är en märklig hund. Hon klev snällt upp på vågen. 1 kg hade hon ökat. Tror sjutton det med så mkt mat som hon får! Två gånger förvånade och överraskade hon Nanna. Första gången var när Nanna öppnade dörren till väntrummet. Innan hon hann öppna munnen så kastade sig Vilda i hennes famn! -Hej! Här är jag igen! Man ser ju folk som får släpa in sina hundar.
Vildas mage är ju bra och Nanna tyckte att vi så smått kunde gå tillbaka till den vanliga(och betydligt billigare)maten. Några dagar är det kvar på antibiotikan. Hon undersökte och lyssnade på Vilda. Allt verkade bra. Även nu fick hon det lugnande rakt in i blodet. Jag bad att de skulle vara lite försiktiga med hennes blodådror. Hon är ju rakad både här o där och de har stuckit några gånger nu. Det måste ju finnas nåt bra att sticka i om nåt akut händer. Allt kom väl inte rakt in i blodet. Kärlen blir ju lite ansträngda. Sist somnade hon på 30 sekunder,nu tänkte hon inte alls somna. Som hon kämpade lilla hönan! Efter 10 minuter kom Nanna in med båren och skulle hämta Vilda. Där blev hon förvånad igen. Vilda stod fortfarande upp. -Är inte du trött,sa hon. Nä.....Vilda ville inte missa nåt. Till slut tog tröttheten över,fast inte tillräckligt. De lyfte i alla fall in henne till strål-rummet. De hade ont om tid. Det var så rörigt och mkt patienter.
Vilda märkte inte att jag försvann. Medans hon slumrade in mer och apparaten ställdes in,så hämtade jag Kaos. De är som natt och dag tervarna. Det satt en stor svart pudelpojke i väntrummet. Kaos tänkte skälla ut honom,men jag hann avbryta. Upp på vågen,30 kg vägde han trots att han är så tunn nu när han fäller. Allt gick fort men han hann ändå fräsa åt allt som rörde sig*L*! Nanna hade öppnat dörrarna så det skulle gå fort att passera. Kaos tycker det är jobbigt i såna trånga miljöer. Som valp opererades han och dessinnan blev det många turer till veterinären. Det glömmer han inte. Nu gick det snabbt och smidigt. Nanna sa hej och lyssnade på honom sen fick han sin spruta och vips var han ute i bilen igen! Himla skönt,tyckte Kaos.
Vi hann hälla upp kaffe,sen var det dags för Vilda att vakna igen. Det positiva är att hon svarar bra på behandlingen. Tumören har redan minskat lite. Man ser tydligt att den har minskat mer i ena sidan. Troligtvis var den kraftigare där. Besvären Vilda fick i munnen sist,tror Nanna beror på att de får "bända" upp mungipan så mkt. Det sitter ju så långt in. Nu hade de fått sätta en klämma och det var lite irriterat över tumören. Lite svullen blir hon nån dag.
Det var fullt av folk överallt och de placerade Vilda på golvet i korridoren. Ett riktigt guldläge! Hon gillar ju att glo på allt,nyfiken som hon är. Vakna hade hon ingen brådska med. Till slut öppnade hon ögonen och låg o kikade på alla som gick förbi....
Vi väntade och väntade och de började undra om hon skulle ligga där hela dan! Hon såg så nöjd ut där hon låg på filten och kikade på allt. Till slut reste hon sig upp,men oj.....så vinglig hon var. Det blev lite besvärligt hem,eftersom hon vägrar att ligga i bilen men heller inte orkade sitta. Hon hängde som en trasa där bak i buren.
Väl hemma vinglade hon in och åt mat. Jag var lite rädd att hon skulle sätta i halsen. Hon åt så fort och var ju så groggy,men det gick bra. Jag fick sitta hos henne för att hon skulle koppla av. Hon blir mer o mer "mammig". Jag misstänkte ju att det skulle bli så. Hon är ängslig för att jag ska gå ifrån henne. Det är ju därför jag är med när hon somnar och vaknar.
Hon var eländig hela dagen och så väldigt trött. Hon låg under en filt eftersom hon var så kall.....
Jag hade världens skuldkänslor för att jag utsätter henne för detta,men.....utan strålningen kan hon ju inte leva länge till. Man kan ju inte låta bli att fundera på hur det ska bli nästa och näst-nästa gång,när hon blev så risig nu. Det är en stor påfrestning för kroppen. Jag förstår nu vad Nanna menar med att en svag hund el en hund med dåligt hjärta faktiskt inte överlever strålningen. Nu får vi bara hoppas att det inte tillstöter nåt annat. På kvällen skrattade vi åt henne. Hon gjorde storartad entre`till kvällsmaten. Filten följde med henne ut i köket och hon såg ut som en brud,iförd slöja! Kaos undrade vad i hela fridens namn hon släpade runt på! Själv märkte hon nog inget.
Senare på kvällen följde hon med ner till TV-soffan,fast det gick sakta i trapporna. Hon har sovit gott inatt.
Älgjakten har börjat och vi får inte vara i skogen. Jag vet inte vad vi ska hitta på idag. Vädret är trist. Det regnar och blåser. Jag har lite bilder från förra veckan som jag inte visat. Kaos får ju sin boll som byte mot uppletar-föremålen. Så långt är allt bra,men.....problemet är att få tillbaka den! Han är nu återigen inne i en sån period när han vägrar släppa bollen. Lite kul är det allt,en stund.......
Blir jag arg,så släpper han men det vill jag inte bli. Man får helt enkelt vänta el lura honom. Sist gick det att göra ett byte med Vildas goa mat! Han tycker verkligen att det är skitkul. Han skulle kunna hålla emot hur länge som helst,han tröttnar inte,men det gör jag. Han låser käkarna och att bända upp munnen är omöjligt. Knäppgök!
Det är så vackert ute nu fast svårt att få bra bilder på tervarna. De flyter in i naturen. Söta lilla Vilda....
Kaos är ju bara så söt! Lille plutten.....
Bilderna är tagna efter några timmars spring i skogen. De är rätt nöjda och belåtna....
Ullen fortsätter att rasa och Kaos tycker att det kliar nåt bedrövligt,fast våtexemen ser bra ut nu. Blir bara min rygg lite bättre så ska jag duscha dem. Jag har fått lite nya bilder på Diezel,Kaos son. Jag ska försöka komma ihåg dem till nästa gång. Jag kan inte hitta dem nu,vet inte var jag lagt dem. Ibland går det lite fort när jag lägger in bilder och de hamnar fel. Han är så fin pojken.
Nu ska min onda rygg slippa datorn. Avslutar med en bild på vår kvälls himmel.....
Det är ännu mörkt ute och så här ser det ut här nu.....
Hur Vilda mår idag är lite svårt att säga än. De har precis ätit frukost och nu sover de igen. Det spelar tydligen ingen roll hur hängig den tjejen är,mat ska man äta ändå.
Vilda var så klart lite sur för att hon inte fick nån frukost igår. Det är stor skandal,fast denna gången så var det som om hon förstod. När vi gick ut till bilen så fick jag tjata lite på henne. Hon hade inte bråttom precis. Nere på djursjukhuset seglade hon glatt in genom dörren. Hon är en märklig hund. Hon klev snällt upp på vågen. 1 kg hade hon ökat. Tror sjutton det med så mkt mat som hon får! Två gånger förvånade och överraskade hon Nanna. Första gången var när Nanna öppnade dörren till väntrummet. Innan hon hann öppna munnen så kastade sig Vilda i hennes famn! -Hej! Här är jag igen! Man ser ju folk som får släpa in sina hundar.
Vildas mage är ju bra och Nanna tyckte att vi så smått kunde gå tillbaka till den vanliga(och betydligt billigare)maten. Några dagar är det kvar på antibiotikan. Hon undersökte och lyssnade på Vilda. Allt verkade bra. Även nu fick hon det lugnande rakt in i blodet. Jag bad att de skulle vara lite försiktiga med hennes blodådror. Hon är ju rakad både här o där och de har stuckit några gånger nu. Det måste ju finnas nåt bra att sticka i om nåt akut händer. Allt kom väl inte rakt in i blodet. Kärlen blir ju lite ansträngda. Sist somnade hon på 30 sekunder,nu tänkte hon inte alls somna. Som hon kämpade lilla hönan! Efter 10 minuter kom Nanna in med båren och skulle hämta Vilda. Där blev hon förvånad igen. Vilda stod fortfarande upp. -Är inte du trött,sa hon. Nä.....Vilda ville inte missa nåt. Till slut tog tröttheten över,fast inte tillräckligt. De lyfte i alla fall in henne till strål-rummet. De hade ont om tid. Det var så rörigt och mkt patienter.
Vilda märkte inte att jag försvann. Medans hon slumrade in mer och apparaten ställdes in,så hämtade jag Kaos. De är som natt och dag tervarna. Det satt en stor svart pudelpojke i väntrummet. Kaos tänkte skälla ut honom,men jag hann avbryta. Upp på vågen,30 kg vägde han trots att han är så tunn nu när han fäller. Allt gick fort men han hann ändå fräsa åt allt som rörde sig*L*! Nanna hade öppnat dörrarna så det skulle gå fort att passera. Kaos tycker det är jobbigt i såna trånga miljöer. Som valp opererades han och dessinnan blev det många turer till veterinären. Det glömmer han inte. Nu gick det snabbt och smidigt. Nanna sa hej och lyssnade på honom sen fick han sin spruta och vips var han ute i bilen igen! Himla skönt,tyckte Kaos.
Vi hann hälla upp kaffe,sen var det dags för Vilda att vakna igen. Det positiva är att hon svarar bra på behandlingen. Tumören har redan minskat lite. Man ser tydligt att den har minskat mer i ena sidan. Troligtvis var den kraftigare där. Besvären Vilda fick i munnen sist,tror Nanna beror på att de får "bända" upp mungipan så mkt. Det sitter ju så långt in. Nu hade de fått sätta en klämma och det var lite irriterat över tumören. Lite svullen blir hon nån dag.
Det var fullt av folk överallt och de placerade Vilda på golvet i korridoren. Ett riktigt guldläge! Hon gillar ju att glo på allt,nyfiken som hon är. Vakna hade hon ingen brådska med. Till slut öppnade hon ögonen och låg o kikade på alla som gick förbi....
Vi väntade och väntade och de började undra om hon skulle ligga där hela dan! Hon såg så nöjd ut där hon låg på filten och kikade på allt. Till slut reste hon sig upp,men oj.....så vinglig hon var. Det blev lite besvärligt hem,eftersom hon vägrar att ligga i bilen men heller inte orkade sitta. Hon hängde som en trasa där bak i buren.
Väl hemma vinglade hon in och åt mat. Jag var lite rädd att hon skulle sätta i halsen. Hon åt så fort och var ju så groggy,men det gick bra. Jag fick sitta hos henne för att hon skulle koppla av. Hon blir mer o mer "mammig". Jag misstänkte ju att det skulle bli så. Hon är ängslig för att jag ska gå ifrån henne. Det är ju därför jag är med när hon somnar och vaknar.
Hon var eländig hela dagen och så väldigt trött. Hon låg under en filt eftersom hon var så kall.....
Jag hade världens skuldkänslor för att jag utsätter henne för detta,men.....utan strålningen kan hon ju inte leva länge till. Man kan ju inte låta bli att fundera på hur det ska bli nästa och näst-nästa gång,när hon blev så risig nu. Det är en stor påfrestning för kroppen. Jag förstår nu vad Nanna menar med att en svag hund el en hund med dåligt hjärta faktiskt inte överlever strålningen. Nu får vi bara hoppas att det inte tillstöter nåt annat. På kvällen skrattade vi åt henne. Hon gjorde storartad entre`till kvällsmaten. Filten följde med henne ut i köket och hon såg ut som en brud,iförd slöja! Kaos undrade vad i hela fridens namn hon släpade runt på! Själv märkte hon nog inget.
Senare på kvällen följde hon med ner till TV-soffan,fast det gick sakta i trapporna. Hon har sovit gott inatt.
Älgjakten har börjat och vi får inte vara i skogen. Jag vet inte vad vi ska hitta på idag. Vädret är trist. Det regnar och blåser. Jag har lite bilder från förra veckan som jag inte visat. Kaos får ju sin boll som byte mot uppletar-föremålen. Så långt är allt bra,men.....problemet är att få tillbaka den! Han är nu återigen inne i en sån period när han vägrar släppa bollen. Lite kul är det allt,en stund.......
Blir jag arg,så släpper han men det vill jag inte bli. Man får helt enkelt vänta el lura honom. Sist gick det att göra ett byte med Vildas goa mat! Han tycker verkligen att det är skitkul. Han skulle kunna hålla emot hur länge som helst,han tröttnar inte,men det gör jag. Han låser käkarna och att bända upp munnen är omöjligt. Knäppgök!
Det är så vackert ute nu fast svårt att få bra bilder på tervarna. De flyter in i naturen. Söta lilla Vilda....
Kaos är ju bara så söt! Lille plutten.....
Bilderna är tagna efter några timmars spring i skogen. De är rätt nöjda och belåtna....
Ullen fortsätter att rasa och Kaos tycker att det kliar nåt bedrövligt,fast våtexemen ser bra ut nu. Blir bara min rygg lite bättre så ska jag duscha dem. Jag har fått lite nya bilder på Diezel,Kaos son. Jag ska försöka komma ihåg dem till nästa gång. Jag kan inte hitta dem nu,vet inte var jag lagt dem. Ibland går det lite fort när jag lägger in bilder och de hamnar fel. Han är så fin pojken.
Nu ska min onda rygg slippa datorn. Avslutar med en bild på vår kvälls himmel.....
*Veterinären igen och sen en pigg Vilda!
9/10-08
Sist jag skrev här så var det måndag em och jag var så glad för att Vilda var pigg efter strålningen. Lite trött så klart men inget konstigt med det. Vi gick till skogen. Vilda var sååå trött! Efter ett tag insåg jag att det fick bli närmaste väg hem. Hon orkade knappt gå själv. På kvällen hade hon blodiga diarrer igen och hon var allt annat än nöjd med tillvaron. Hon låg i soffan och muttrade. Hon hade säkert ont i magen,dessutom var hon irriterad i munnen. Troligtvis ilade det i tänderna efter strålningen. Hon lindrade det genom att dricka enorma mängder vatten,vilket resulterade i att hon var kissnödig stup i ett. Det blev återigen en orolig natt.
På tisdagen åkte vi åter till djursjukhuset. Kattis,Vildas akupunktur veterinär jobbade då. Goa,härliga Kattis. Vilda gick så glatt in och var glad över att få träffa henne. Det är så kul att se Vilda ihop med Kattis. Jag är övertygad om att Vilda begriper vartenda ord som hon säger. Vilda är ju lite larvig när man ska pilla och klämma på henne. Kattis såg att hon var stel i ryggen,hon har blivit det sen simskolan slutade för säsongen. Samtidigt som Kattis kände igenom magen så gav hon Vilda lite kot-knackning. Som hon njöt! Det var ju bara så skönt.
Hon kände inget konstigt i magen. Eftersom Vilda är så smal så hade hon känt om det varit något som suttit fast el så. För min skull så togs en röntgenbild(besvärlig matte). Där protesterade Vilda! Hon hade ju vaknat på röntgen i måndags och då fått mer lugnande. Nu var hon ju helt vaken och ville inte alls ligga still. P-Å och jag fick hålla henne i ett jängrepp! Det gick ju så fort och hon var snart nere på golvet igen. Jag passade på att studera strålnings-apparaten lite också,den är i samma rum. Vilket vidunder!
I Vildas lilla mage fanns inget konstigt. Kattis är säker på att Vilda fått nån typ av matförgiftning. Hon äter ju allt möjligt ute. Att hon fastade i måndags var kanske inte så bra,magen hade ju inte hunnit bli helt ok. Antibiotika var nödvändigt och ett dietfoder. Kattis hämtade en påse mat för att kolla om Vilda gillade det........hm,har Vilda någonsin tackat nej till mat? Det var hur gott som helst och DYRT. Nästan 90 kr/kg. Opps. Jag protesterade hej vilt över mängden mat som hon skulle ha,men det hade jag inget för. 3 ggr så mkt mat som hon normalt får! Jag sa att hon kommer att spy om hon får så mkt mat,men hon skulle ha det,punkt slut. Hon behövde det,sa de som vet. Ny mat i stora mängder och antibiotika,kan det verkligen vara bra för en dålig mage? Ytterligare 1400 kr fattigare åkte vi hem.
Det är nåt märkligt med den nya maten. Vilda är helt galen. Vi får passa väl på hundarna. Även Kaos är nojjig. Det är som om man serverar en hel skål leverpastej el nåt annat gott. Små,små pyllor som är så vansinnigt goda. Vilda kastar i sig maten. Jag får agera polis ute i köket så det inte ska bli nåt gruff om de goa pyllorna.
Redan igår var magen mkt bättre och glansen i Vildas ögon var tillbaka. På em bajsade hon i princip normalt igen. Vi var i skogen i över 2 timmar och det var två pigga och väldigt busiga tervar,härligt!
Här står Vilda uppe på ett högt berg. Det var inte lätt att komma upp. Det var hal mossa,så hon liksom åkte ner flera gånger,men skam den som ger sig......
Kaos höll sig nedanför......
Vi vallade 3 olika uppletanden +att jag "droppade" lite saker här o där. De jobbade superbra. Det är svårt att ta bilder inne i skogen. Här har jag precis skickat ut Kaos och han får vind på ett föremål som låg jättenära....
Råttorna hade det inte lätt! Som hon grävde,lilla skruttan. Precis överallt......
Kaos ägnade sig åt lite mer manliga aktiviteter. Lite tyngdlyftning....
Kaos mår så mkt bättre nu när våtexemen torkat ut. Han verkar också mer tillfreds med tillvaron när han får 3 mål mat/dag. Tratten är borta för denna gången. Det har ju inte varit så mkt träning för hans del och han mår faktiskt bra av det. Han är mkt lugnare,han var ju lite väl varvad för ett tag sen. Fast springet i benen det svämmar fortfarande över!
Tervarna älskar den här årstiden och det är ju ljuvligt i skogen nu. De springer och springer,man riktigt ser hur de myser. Rullar sig gör de stup i ett. Här rullar Vilda i ett råtthål. Jag vet inte om hon ska klämma ihjäl råttan.....
Här är Kaos på väg ut på ytterligare ett uppletande.....
Han kom tillbaka med hela munnen full av plånbok.....
Han är ruskigt duktig på uppletande nu! Det är full fart både ut,och in med sakerna. Trots det höga tempot så hänger skallen med. Avlämnandet är jag snart nöjd med. Det är så härligt när själva arbetet är själv-belönande.
Här susar Vilda iväg......
Vilda är super-duktig på uppletande,men.....Kaos är faktiskt bättre!
Det var två mkt nöjda tervar som traskade hemmåt. De var törstiga och jag ville inte att Vilda skulle dricka av det skitiga vattnet. Det finns ett dike där det rinner på nytt vatten hela tiden,det ser hyffsat rent ut. Hm....Kaos hann kliva ner med ena tassen,innan jag hejdade honom. Vattnet var rent på ytan,men det var dyigt på botten. Kolla tassen på honom! Tänk om hela han klivit ner där,han brukar ju göra det.....
Väl hemma så "misshandlade" jag Kaos lite. Jag fattar inte hur mkt ull det finns. Inte konstigt att han kliar sig....
Vilda gillar inte att bli borstad. Hon resonerade som så att om hon blundar så ser hon inte oss och då kanske inte vi ser henne och då slipper hon att borsta håret....
Det resonemanget fungerade inte....
Det såg ut som om vi slaktat ett får! I dag ska jag ta med borsten till skogen istället. Kaos är så himla nyfiken. Snacka om jätte-stor näsa....
I dag regnar det. Jag ska ta tag i mina smutsiga golv innan vi traskar ut i det blöta. Eftersom det ändå är så mkt bajs-prat här så kan jag meddela att Vilda levererat fasta fina pluttar idag.
Det här blev långt. Hoppas ni orkar läsa allt. Nu håller vi tummar o klor för att tervarna håller sig hela och hyffsat friska.
Sist jag skrev här så var det måndag em och jag var så glad för att Vilda var pigg efter strålningen. Lite trött så klart men inget konstigt med det. Vi gick till skogen. Vilda var sååå trött! Efter ett tag insåg jag att det fick bli närmaste väg hem. Hon orkade knappt gå själv. På kvällen hade hon blodiga diarrer igen och hon var allt annat än nöjd med tillvaron. Hon låg i soffan och muttrade. Hon hade säkert ont i magen,dessutom var hon irriterad i munnen. Troligtvis ilade det i tänderna efter strålningen. Hon lindrade det genom att dricka enorma mängder vatten,vilket resulterade i att hon var kissnödig stup i ett. Det blev återigen en orolig natt.
På tisdagen åkte vi åter till djursjukhuset. Kattis,Vildas akupunktur veterinär jobbade då. Goa,härliga Kattis. Vilda gick så glatt in och var glad över att få träffa henne. Det är så kul att se Vilda ihop med Kattis. Jag är övertygad om att Vilda begriper vartenda ord som hon säger. Vilda är ju lite larvig när man ska pilla och klämma på henne. Kattis såg att hon var stel i ryggen,hon har blivit det sen simskolan slutade för säsongen. Samtidigt som Kattis kände igenom magen så gav hon Vilda lite kot-knackning. Som hon njöt! Det var ju bara så skönt.
Hon kände inget konstigt i magen. Eftersom Vilda är så smal så hade hon känt om det varit något som suttit fast el så. För min skull så togs en röntgenbild(besvärlig matte). Där protesterade Vilda! Hon hade ju vaknat på röntgen i måndags och då fått mer lugnande. Nu var hon ju helt vaken och ville inte alls ligga still. P-Å och jag fick hålla henne i ett jängrepp! Det gick ju så fort och hon var snart nere på golvet igen. Jag passade på att studera strålnings-apparaten lite också,den är i samma rum. Vilket vidunder!
I Vildas lilla mage fanns inget konstigt. Kattis är säker på att Vilda fått nån typ av matförgiftning. Hon äter ju allt möjligt ute. Att hon fastade i måndags var kanske inte så bra,magen hade ju inte hunnit bli helt ok. Antibiotika var nödvändigt och ett dietfoder. Kattis hämtade en påse mat för att kolla om Vilda gillade det........hm,har Vilda någonsin tackat nej till mat? Det var hur gott som helst och DYRT. Nästan 90 kr/kg. Opps. Jag protesterade hej vilt över mängden mat som hon skulle ha,men det hade jag inget för. 3 ggr så mkt mat som hon normalt får! Jag sa att hon kommer att spy om hon får så mkt mat,men hon skulle ha det,punkt slut. Hon behövde det,sa de som vet. Ny mat i stora mängder och antibiotika,kan det verkligen vara bra för en dålig mage? Ytterligare 1400 kr fattigare åkte vi hem.
Det är nåt märkligt med den nya maten. Vilda är helt galen. Vi får passa väl på hundarna. Även Kaos är nojjig. Det är som om man serverar en hel skål leverpastej el nåt annat gott. Små,små pyllor som är så vansinnigt goda. Vilda kastar i sig maten. Jag får agera polis ute i köket så det inte ska bli nåt gruff om de goa pyllorna.
Redan igår var magen mkt bättre och glansen i Vildas ögon var tillbaka. På em bajsade hon i princip normalt igen. Vi var i skogen i över 2 timmar och det var två pigga och väldigt busiga tervar,härligt!
Här står Vilda uppe på ett högt berg. Det var inte lätt att komma upp. Det var hal mossa,så hon liksom åkte ner flera gånger,men skam den som ger sig......
Kaos höll sig nedanför......
Vi vallade 3 olika uppletanden +att jag "droppade" lite saker här o där. De jobbade superbra. Det är svårt att ta bilder inne i skogen. Här har jag precis skickat ut Kaos och han får vind på ett föremål som låg jättenära....
Råttorna hade det inte lätt! Som hon grävde,lilla skruttan. Precis överallt......
Kaos ägnade sig åt lite mer manliga aktiviteter. Lite tyngdlyftning....
Kaos mår så mkt bättre nu när våtexemen torkat ut. Han verkar också mer tillfreds med tillvaron när han får 3 mål mat/dag. Tratten är borta för denna gången. Det har ju inte varit så mkt träning för hans del och han mår faktiskt bra av det. Han är mkt lugnare,han var ju lite väl varvad för ett tag sen. Fast springet i benen det svämmar fortfarande över!
Tervarna älskar den här årstiden och det är ju ljuvligt i skogen nu. De springer och springer,man riktigt ser hur de myser. Rullar sig gör de stup i ett. Här rullar Vilda i ett råtthål. Jag vet inte om hon ska klämma ihjäl råttan.....
Här är Kaos på väg ut på ytterligare ett uppletande.....
Han kom tillbaka med hela munnen full av plånbok.....
Han är ruskigt duktig på uppletande nu! Det är full fart både ut,och in med sakerna. Trots det höga tempot så hänger skallen med. Avlämnandet är jag snart nöjd med. Det är så härligt när själva arbetet är själv-belönande.
Här susar Vilda iväg......
Vilda är super-duktig på uppletande,men.....Kaos är faktiskt bättre!
Det var två mkt nöjda tervar som traskade hemmåt. De var törstiga och jag ville inte att Vilda skulle dricka av det skitiga vattnet. Det finns ett dike där det rinner på nytt vatten hela tiden,det ser hyffsat rent ut. Hm....Kaos hann kliva ner med ena tassen,innan jag hejdade honom. Vattnet var rent på ytan,men det var dyigt på botten. Kolla tassen på honom! Tänk om hela han klivit ner där,han brukar ju göra det.....
Väl hemma så "misshandlade" jag Kaos lite. Jag fattar inte hur mkt ull det finns. Inte konstigt att han kliar sig....
Vilda gillar inte att bli borstad. Hon resonerade som så att om hon blundar så ser hon inte oss och då kanske inte vi ser henne och då slipper hon att borsta håret....
Det resonemanget fungerade inte....
Det såg ut som om vi slaktat ett får! I dag ska jag ta med borsten till skogen istället. Kaos är så himla nyfiken. Snacka om jätte-stor näsa....
I dag regnar det. Jag ska ta tag i mina smutsiga golv innan vi traskar ut i det blöta. Eftersom det ändå är så mkt bajs-prat här så kan jag meddela att Vilda levererat fasta fina pluttar idag.
Det här blev långt. Hoppas ni orkar läsa allt. Nu håller vi tummar o klor för att tervarna håller sig hela och hyffsat friska.
