Vildas & Kaos blogg

4/7-08
Vet ni hur ont det gör att bli ikullsprungen av en terv? Ska berätta om det längre ner på bloggen.

I onsdags kväll så piggnade P-Å till och ville gärna följa med på simskola. Vi åkte till "mellan"-sjön. När vi kom dit så kryllade det av små barn i vattnet. Barnen var lite väl små och livliga för att jag skulle släppa i tervarna. Det är ganska trångt där. Vi väntade snällt i 40 minuter,tills alla skrattande,skrikande och gråtande barn fick order av sina pappor att gå till bilarna. Jag hann knappt bli våt om tårna innan det kom en ny familj,fast nu lite större barn. Mamman talade om(medans två av barnen)for ut som stollar och kastade sig ner i vattnet,bredvid tervarna som simmade,att barnen var vana vid hundar och vi störde inte dem. Vilda skulle så klart hälsa och kolla vad de hade i sina påsar. Kaos brydde sig inte ett dugg! Han simmade ju. Efter en stund sprang han upp och kollade in folket,sen simmade han vidare. Här ser Vilda för rolig ut....



Äldsta tjejen hade halsfluss och fick inte bada,men....hon pratade desto mer. Nu vet både P-Å och jag ALLT om hur det är att gå på hund-gymnasium. En gullig familj som sa att vi var välkommna att bada med hundarna uppe vid deras gård,fast det var en väldigt ström kanal. Vilda hade mkt att stå i,så rätt som det var så simmade hon lite vilse! Hon hamnade inne i vassen....



De tipsade också om en snäll gammal farbror som hade strandtomt en bit bort. Åker vi dit och visar vilka vi är,så han känner igen bilen så sa de att vi säkert får bada där. Han skulle visst vara en så där supergo gubbe,men har tyvärr haft lite problem med inbrott och skadegörelse. Jag tror det är han som vinkar så glatt när vi far förbi. Vi får stanna o prata med honom nästa gång vi åker däråt.

Kaos är för bedrövlig med sitt vallande. Här vallar han mig i vattnet! Det var nära att jag föll,fast jag hade ju landat mjukt....



Här är båda på väg upp....



Och som vanligt en sur Vilda då vi talade om att simskolan var slut! Nu får vi liksom dra upp henne ur vattnet! Hon vill mera,och sur blir hon. Tungan åkte ut även denna gången,fast riktad mot mig som var kvar i vattnet.....



På vägen hem så upptäckte vi att de slått vallen på ett av mina "favvo-fält". Perfekt för två blöta tervar. Svalt o gott också då det var sent på kvällen. Jösses vad de sprang. Vi körde lite budföringar. Här är båda på väg mot P-Å. Vilda tar i för kung o fosterland.....



Kaos var en så lycklig pojke. Först bad sen boll....



Vilda var lika stollig hon.....



Så hoppar vi till nästa dag,torsdagen. Vi har en tid undrat varför det alltid sitter två svanar på en sten i en av sjöarna. Nu vet vi varför! De har tre små barn,som de turas om att passa på stenen. Lite simturer blir det,och när barnen blir trötta så åker de snålskjuts på ryggen på nån av föräldrarna. Här är de på stenen,och en av föräldrarna simmar lite...



Hur ofta ser man sånt här i dagens moderniserande Sverige? Jag beundrar de bönder som ännu tar hand om sitt hö så här. Jag är säker på att djuren gillar det bättre....



Vi var nere i Gränna en stund,och skrattade glatt åt alla naiva turister som inte fattar varför de inte kommer på färjan,när de inte bokat en plats! Jag har jobbat på Visingsö och vet ju hur svårt det kan vara på sommaren. Vi åkte ner till Röttle och skulle rasta hundarna. När P-Å stängt av bilen så hände det nåt Larmet krånglar ofta på sommaren,och plötsligt var vi inlåsta i bilen! Alla rutor var uppe och varken larm,styr,el rattlås funkade! De gick inte att starta bilen eller KOMMA UT!

Snacka om att få panik! Efter bara 2 sekunder blev jag nojjig. Jag fixar nämligen inte trånga utrymmen där jag inte kan komma ut. Efter 30 sekunder kunde jag inte andas!-Om du slutar hyperventilera och andas lungt ,så får du nog luft,sa P-Å. Efter 60 sekunder vände jag mig om och såg att där låg en filt och mina kryckor. -Jag krossar rutan,sa jag. -Har vi råd med det,sa P-Å! Råd? Inte existerade ekonomi i min skalle då. Jag ville bara ut. Det var ju varmt och där satt vi med två hundar i bilen. Efter ytterligare några sekunder så började min hjärna att funka igen. Jag kastade mig bak i bilen och började hysteriskt greja med skjutdörrarna(hade nåt minne av att jag läst om nån lås-spärr). Jag fick upp en dörr! Yes,jippi. -Tur du inte slog sönder rutan,sa P-Å.

Sen var ju nästa problem att få liv i bilen. En tant med hund kom traskande och tyckte såå synd om oss. Hon undrade om vi hade vatten. Jo,det hade vi. P-Å låg med huvudet under huven när det plötsligt började ill-tjuta! Tanten o hunden hoppade högt,och det gjorde vi också. Larmet gick igång och sen gick det att starta bilen. Jösses,vilken pärs!

Som kompensation för att behövt sitta i en varm bil så fick tervarna svalka sig i den lilla sjön. Hon är lite kul Vilda. Nu var stocken inga problem. Hon seglade över den så fint. Här är de vid vattnet....



På kvällen så lämnade vi tervarna hemma och åkte själva iväg till den "stora" sjön. Ibland är det skönt att simma utan hundar. Man slappnar ju inte av när de är med båda två. Det var massor av folk där,alla ville svalka sig. Jag tog en bild som jag tycker är lite kul...



Det är ju där som det är så lång-grunt och bara sandbotten. Bilden är tagen rakt ner i vattnet. Solen gör att det ser ut som guld,tycker jag. Jag tror att det finns en fisk där också.

Så till frontalkrocken då. Idag var det tänkt att vi skulle åkt till Strömsholm,men min mage var allt annat än ok. Min mage tål inte pizza! Framåt eftermiddan mådde jag bättre och vi ägnade oss åt tervarna en stund. De fick leta boll. Det är ju världens bästa,tycker de. Vi var neråt det nyslagna fältet. Här kommer en lycklig Kaos med sin boll...



Efter boll-letandet så lattjade de med sina bollar. Vilda dödade sin så småningom! Tur att inte detta gapet var öppet "i krocken".....



Livet är såå kul.....



Här nästan ligger Kaos i svängen.....



Kaos har varit lite orolig några dagar. Det är troligtvis nån löptik i närheten. De varvar ju upp rätt bra med bollarna,därför sa jag åt P-Å att det nog räcker. Vi kommer tillbaka till dig,sa han,så får de ta ett sista boll-race. Var FÖRSIKTIG med hur de springer,sa jag. De var nära att kollidera. Så är då Vilda på väg mot mig med sin boll. Hon "fipplar" lite med den och tappar taget. Hon slänger ofta upp huvudet,och...bollen far iväg. Jag ser allt i kameran men har svårt att bedömma avståndet. Den här bilden är tagen sekunderna innan frontalkrocken! Pojkarna se förvånade ut och inser nog vad som ska hända...



Aj,aj,aj! Hon hade inte en chans att väja. Hon var så inriktad på sin boll. Hon for rakt in mina knän. Jag föll ju som en fura,hon hade sån fart och det blev verkligen en frontalkrock! Jag är alltid försiktig när de kommer farande mot mig. Så länge man står still brukar det gå bra. Visst,de har sprungit ikull mig,men det är sällan. Vildas uppfödare blev ikullsprungen av sina tervar. Hon fick en krossad knäskål!

P-Å o Kaos kom farande. Hur gick det? Behöver du hjälp upp? Ilsken som ett bi så låg jag där och "morrade" och undrade hur det gått med kameran? Och om jag över huvudtaget levde! Vilda,den lilla apan var mest bekymmrad över vart hennes boll tagit vägen. Jag landade visst på den. Landade mjukt gjorde jag INTE. Jag hade shorts på mig och bara att vara barbent gör ju ont. Ena knät och foten svullnade direkt. Jag konstaterade att foten var blå men ok. Handlederna gjorde också ont. Knät var värst. Jag slog inte i det i backen utan Vilda sprang ju in i det. Blåslagen o öm är jag,men jag reste mig upp själv! Hur det känns i Vildas kropp vet jag inte. Hon visar inga tecken på att ha ont iallafall. 

Så mkt det kan hända på bara några dagar. Vi hoppas nu på lite svalare väder och önskar er en trevlig helg.