*Kaos på mellandagsrea!
30/12-08
Då var julen över och det är skönt. Här har det varit lungt och fridfullt. På julafton var det som vanligt julmiddag här kl.16. Mamma,Per,P-Å,jag o tervarna. Alldeles lagom. P-Å körde buss på dagen. Jag hade planerat en lång skön promenad på fm med tervarna,men så blev det inte riktigt. Det var nåt så bedrövligt halt. Att låta tervarna springa som vanligt var bara inte att tänka på. De hade garanterat brutit benen. Till och med i trädgården var det snorhalt,på gruset och gräset halkade de stackars tervarna runt som bambi på hal is. Snön kom som den skulle på självaste julafton-perfekt!
Mamma hade som vanligt med sig massor av klappar. Hon är så snäll min mor. Vilda var som en gam och skulle ha alla paket. Hon slet o rev i alla,till slut fick vi faktiskt säga till henne att lugna sig lite. Per och Kaos är inte polare,eller rättare sagt,Per är skiträdd för Kaos. När man är rädd så beter man sig ju lite märkligt och för säkerhets skull fick Kaos hålla sig på lite avstånd från Per. Kaos tycker det är skitkul att skrämma slaget på stackars Per. Han har ju kommit på att det funkar. Kaos hälsar ju med hela munnen,vilket inte alla uppskattar,sen leker han ju krokodil när han är "full i fan". Han är bara vänlig men det är klart att är man lite osäker så kan man nog uppfatta honom som en varg. Kaos fick nöja sig med "mormor" och han var sååå lycklig över sitt paket med en leksak.
Massor av långa promenader har det blivit. Tyvärr har de jagat en del och det är inte kul att dela skog med vimsiga hundar och skjutande gubbar. Kaos snackade med en av hundarna. Vad de sa till varann vet jag inte men de bestämde i allafall att hunden skulle vända åter in i skogen och vi skulle fortsätta på vägen. Vi har gått lite nya svängar. På ett ställe finns en stor vändplan mitt inne i skogen. Där passade jag och Kaos på att träna lydnad,oj så laddad han var,men jätte-duktig. P-Å kommenderade en stund,sen upptäckte han o Vilda nåt annat kul......
En båt mitt inne i skogen! Den är skruttig och ska visst eldas upp.
Kaos har varit väldigt behaglig sista tiden. Han kanske håller på att bli vuxen? Det är väl på tiden i så fall. Han verkar så nöjd med tillvaron och faktiskt riktigt sansad,men springet är det inget fel på. Vi bytte ju foder till honom och magen verkar må prima,kanske därför han är så nöjd. Pälsen växer som ogräs och musklerna sväller. Lite tunn är han men det syns inte för all päls o alla muskler.....
Ser ni vad grå han har blivit? Han ser ut som en gubbe! Här ligger han på sitt lilla sätt,ser tokigt ut men han gillar det.....
Lilla hönan var ju så mager och eländig i samband med strålningen. Nu är hon fin i hullet,pälsen växer och massor av muskler har hon igen. Det är nog råttgrävar-muskler. Här är vi på väg hem från skogen. P-Å fick släpa bort Vilda från detta hålet. Råttan var hemma och som hon grävde......
Söt Vilda......
Pojkarna fick för sig att de skulle gå på mellandags-rea. Inte riktigt min grej,men nu hade P-Å fixat en rabatt-kupong åt Kaos på lantmännen,så det var ju bara att följa med. Kaos behövde en ny sele,en vanlig promenad-sele. Han drar mindre i sele och den han haft innan har han liksom växt ur,för längesen(musklerna är för stora). Att hitta en bra som passar har varit svårt. Nån rusning var det inte på lantmännen precis. En stor låda med massor av selar,koppel och halsband för halva priset hittade vi. Jag var på väg att ge upp! Rosa selar med lustiga figurer! Hur fjolligt var inte det då? Små var de också. Längst ner i lådan fanns en svart/vit sele med taggtråds mönster. Den var stor och ställbar,men passade den? Ni skulle hört Kaos. Som han lipade. Hur pinsamt som helst att stå på parkeringen med en fumlig matte som skulle ställa in selen på alla håll o kanter så den passade. Vilda satt i bilen o gallskrek! -Jag vill också ha en sele!
Efter mkt trassel så konstaterade vi att selen var perfekt! -Den vill jag ha,sa Kaos. Nu är han en väldigt ekonomisk gosse. Det var ju halva priset och med hans kupong så blev det ytterligare 50 kr avdrag. Kaos köpte en kanonbra sele för 30 kr!
Vi har varit borta i Adelöv,och som vanligt så blir tervarna helfnattiga där. Först gick vi en promenad. Det var kallt och tervarna hade suttit ett tag i bilen. Får de springa ouppvärmda så blir det skador och det vill man ju undvika. Jag gapskrattade åt Vilda o P-Å. Hon släpade iväg med honom i 700 knyck. Det var färska människo o hundspår i snön och Vilda var övertygad om att hon skulle spåra. I det tempot blev vi fort varma. Massor av bus blev det.....
Här tror jag att P-Å skulle sparka iväg en boll......när ngt kom farande......
Vilda klättrade på P-Å,och ville ha all uppmärksamhet. Kaos han for som ett yrväder,med sin boll...
En terv på ryggen klarar man av......
Men inte två! Mig välter ju tervarna hur lätt som helst när de är på det humöret,när de lyckas få P-Å att tappa balansen så är ju lyckan total! Skitkul. Vilda den lilla fulingen,passade här på att bita av snöret på bollen. Vi har massor av bollar....utan snöre.....
Här ligger Kaos och spanar lite.....
Roligt hade de "barnen" och de sov gott sen.
Det har varit kallt här och man får vara lite försiktig med springet. Kaos låter som en visselpipa när han anstränger sig. Mitt på dagen brukar temperaturen tillåta spring. Massor av uppletande och långa budföringar har det blivit. I går var det konstigt väder. Dimman var tät och det var rimfrost. Det var fint men attans så kallt....
Den 28/12 skulle Chippo fyllt 12 år. Tiden går så fort. Det är drygt 4 år sen han lämnade oss,men ibland känns det som igår.
Nyårsafton blir lugn här. Jag o tervarna ska "bara vara" och P-Å ska köra buss på natten. Det brukar skjutas lite raketer men det är ingen fara. Nere i gillestugan hörs det knappt och tervarna brukar ju inte bry sig.
Jag har träffat barn i julhelgen och som vanligt.....de bär på otäcka baciller! Jag blir alltid sjuk när jag träffar barn. På juldagen var vi hos P-Å:s mormor och där var ett gäng halv-krassliga ungar. Nu har jag ont i halsen och det bubblar o gurglar i öronen. Ont i skallen gör det också. Inget kul alls. Tervarna var med i bilen,att ta upp dem är inte att tänka på. Fullt med folk i en tvårums lägenhet. Det går ju bara inte. Det hade blivit för länge för dem att vara själva hemma då det tar 1 timme att åka på varje håll,sen var vi ju där ett tag. Vi tog ut dem mitt i stan så de fick kissa och sträcka på sig. Som de hostade! Det lät som de hade fått krupp el nåt! Efter en stund började både P-Å o jag att harkla. Hm....vi är såna byfånar! Det var kallt och vindstilla,avgaserna låg som en dimma. Det klarade inte våra luftrör av. Tervarna får ont i fötterna av asfalt,kli på tassarna av salt och hostar av avgaser. Tur vi bor på landet!
"Lilleman har fått ro",står det på fam Jakobssons hemsida. Lilleman,Diezel,Kaos son har fått somna in. Så klart mår de jätte dåligt. Det är ju ett vedervärdigt beslut att ta. Han var ju så ung. Vi hoppas verkligen att han har ro i själen nu och att Pia o Stefan också kan känna ro. Vi tänker på er.
Vi önskar er alla ett riktigt Gott nytt år!
Då var julen över och det är skönt. Här har det varit lungt och fridfullt. På julafton var det som vanligt julmiddag här kl.16. Mamma,Per,P-Å,jag o tervarna. Alldeles lagom. P-Å körde buss på dagen. Jag hade planerat en lång skön promenad på fm med tervarna,men så blev det inte riktigt. Det var nåt så bedrövligt halt. Att låta tervarna springa som vanligt var bara inte att tänka på. De hade garanterat brutit benen. Till och med i trädgården var det snorhalt,på gruset och gräset halkade de stackars tervarna runt som bambi på hal is. Snön kom som den skulle på självaste julafton-perfekt!
Mamma hade som vanligt med sig massor av klappar. Hon är så snäll min mor. Vilda var som en gam och skulle ha alla paket. Hon slet o rev i alla,till slut fick vi faktiskt säga till henne att lugna sig lite. Per och Kaos är inte polare,eller rättare sagt,Per är skiträdd för Kaos. När man är rädd så beter man sig ju lite märkligt och för säkerhets skull fick Kaos hålla sig på lite avstånd från Per. Kaos tycker det är skitkul att skrämma slaget på stackars Per. Han har ju kommit på att det funkar. Kaos hälsar ju med hela munnen,vilket inte alla uppskattar,sen leker han ju krokodil när han är "full i fan". Han är bara vänlig men det är klart att är man lite osäker så kan man nog uppfatta honom som en varg. Kaos fick nöja sig med "mormor" och han var sååå lycklig över sitt paket med en leksak.
Massor av långa promenader har det blivit. Tyvärr har de jagat en del och det är inte kul att dela skog med vimsiga hundar och skjutande gubbar. Kaos snackade med en av hundarna. Vad de sa till varann vet jag inte men de bestämde i allafall att hunden skulle vända åter in i skogen och vi skulle fortsätta på vägen. Vi har gått lite nya svängar. På ett ställe finns en stor vändplan mitt inne i skogen. Där passade jag och Kaos på att träna lydnad,oj så laddad han var,men jätte-duktig. P-Å kommenderade en stund,sen upptäckte han o Vilda nåt annat kul......
En båt mitt inne i skogen! Den är skruttig och ska visst eldas upp.
Kaos har varit väldigt behaglig sista tiden. Han kanske håller på att bli vuxen? Det är väl på tiden i så fall. Han verkar så nöjd med tillvaron och faktiskt riktigt sansad,men springet är det inget fel på. Vi bytte ju foder till honom och magen verkar må prima,kanske därför han är så nöjd. Pälsen växer som ogräs och musklerna sväller. Lite tunn är han men det syns inte för all päls o alla muskler.....
Ser ni vad grå han har blivit? Han ser ut som en gubbe! Här ligger han på sitt lilla sätt,ser tokigt ut men han gillar det.....
Lilla hönan var ju så mager och eländig i samband med strålningen. Nu är hon fin i hullet,pälsen växer och massor av muskler har hon igen. Det är nog råttgrävar-muskler. Här är vi på väg hem från skogen. P-Å fick släpa bort Vilda från detta hålet. Råttan var hemma och som hon grävde......
Söt Vilda......
Pojkarna fick för sig att de skulle gå på mellandags-rea. Inte riktigt min grej,men nu hade P-Å fixat en rabatt-kupong åt Kaos på lantmännen,så det var ju bara att följa med. Kaos behövde en ny sele,en vanlig promenad-sele. Han drar mindre i sele och den han haft innan har han liksom växt ur,för längesen(musklerna är för stora). Att hitta en bra som passar har varit svårt. Nån rusning var det inte på lantmännen precis. En stor låda med massor av selar,koppel och halsband för halva priset hittade vi. Jag var på väg att ge upp! Rosa selar med lustiga figurer! Hur fjolligt var inte det då? Små var de också. Längst ner i lådan fanns en svart/vit sele med taggtråds mönster. Den var stor och ställbar,men passade den? Ni skulle hört Kaos. Som han lipade. Hur pinsamt som helst att stå på parkeringen med en fumlig matte som skulle ställa in selen på alla håll o kanter så den passade. Vilda satt i bilen o gallskrek! -Jag vill också ha en sele!
Efter mkt trassel så konstaterade vi att selen var perfekt! -Den vill jag ha,sa Kaos. Nu är han en väldigt ekonomisk gosse. Det var ju halva priset och med hans kupong så blev det ytterligare 50 kr avdrag. Kaos köpte en kanonbra sele för 30 kr!
Vi har varit borta i Adelöv,och som vanligt så blir tervarna helfnattiga där. Först gick vi en promenad. Det var kallt och tervarna hade suttit ett tag i bilen. Får de springa ouppvärmda så blir det skador och det vill man ju undvika. Jag gapskrattade åt Vilda o P-Å. Hon släpade iväg med honom i 700 knyck. Det var färska människo o hundspår i snön och Vilda var övertygad om att hon skulle spåra. I det tempot blev vi fort varma. Massor av bus blev det.....
Här tror jag att P-Å skulle sparka iväg en boll......när ngt kom farande......
Vilda klättrade på P-Å,och ville ha all uppmärksamhet. Kaos han for som ett yrväder,med sin boll...
En terv på ryggen klarar man av......
Men inte två! Mig välter ju tervarna hur lätt som helst när de är på det humöret,när de lyckas få P-Å att tappa balansen så är ju lyckan total! Skitkul. Vilda den lilla fulingen,passade här på att bita av snöret på bollen. Vi har massor av bollar....utan snöre.....
Här ligger Kaos och spanar lite.....
Roligt hade de "barnen" och de sov gott sen.
Det har varit kallt här och man får vara lite försiktig med springet. Kaos låter som en visselpipa när han anstränger sig. Mitt på dagen brukar temperaturen tillåta spring. Massor av uppletande och långa budföringar har det blivit. I går var det konstigt väder. Dimman var tät och det var rimfrost. Det var fint men attans så kallt....
Den 28/12 skulle Chippo fyllt 12 år. Tiden går så fort. Det är drygt 4 år sen han lämnade oss,men ibland känns det som igår.
Nyårsafton blir lugn här. Jag o tervarna ska "bara vara" och P-Å ska köra buss på natten. Det brukar skjutas lite raketer men det är ingen fara. Nere i gillestugan hörs det knappt och tervarna brukar ju inte bry sig.
Jag har träffat barn i julhelgen och som vanligt.....de bär på otäcka baciller! Jag blir alltid sjuk när jag träffar barn. På juldagen var vi hos P-Å:s mormor och där var ett gäng halv-krassliga ungar. Nu har jag ont i halsen och det bubblar o gurglar i öronen. Ont i skallen gör det också. Inget kul alls. Tervarna var med i bilen,att ta upp dem är inte att tänka på. Fullt med folk i en tvårums lägenhet. Det går ju bara inte. Det hade blivit för länge för dem att vara själva hemma då det tar 1 timme att åka på varje håll,sen var vi ju där ett tag. Vi tog ut dem mitt i stan så de fick kissa och sträcka på sig. Som de hostade! Det lät som de hade fått krupp el nåt! Efter en stund började både P-Å o jag att harkla. Hm....vi är såna byfånar! Det var kallt och vindstilla,avgaserna låg som en dimma. Det klarade inte våra luftrör av. Tervarna får ont i fötterna av asfalt,kli på tassarna av salt och hostar av avgaser. Tur vi bor på landet!
"Lilleman har fått ro",står det på fam Jakobssons hemsida. Lilleman,Diezel,Kaos son har fått somna in. Så klart mår de jätte dåligt. Det är ju ett vedervärdigt beslut att ta. Han var ju så ung. Vi hoppas verkligen att han har ro i själen nu och att Pia o Stefan också kan känna ro. Vi tänker på er.
Vi önskar er alla ett riktigt Gott nytt år!
*Tomtarna har äntligen slutat skrika!
22/12-08
Jag vet,det är längesen jag skrev nåt. Jag tycker inte om julen,så är det bara. För mig blir julen för varje år mer o mer förknippad med tråkigheter. Julen ska vara fin o rofylld och full av glädje,hm....folk stressar och är ju inte kloka nånstans! Vid den här tiden så håller sig P-Å precis bakom mig när vi är i affärer,han tycker det är pinsamt när han plötsligt står och pratar om nån vara med en vilt främmande tant! Jag är som uppslukad av jorden! Jag springer igenom affären och släpper han mig med blicken i en sekund så vips.....så är jag borta. Jag hatar att trängas med folk. Under hela december så kryper jag in mitt lilla skal,i min lilla skyddade värld här ute i skogen,och där trivs jag bäst.
Jag har hört dem skrika o vråla i sin låda där uppe,tomtarna alltså. -Hallå! Släpp ut oss,det är jul! Nix,de kan sitta där o vråla,jag vill inte julpynta. Så har jag resonerat. Ljusstakar o stjärnor i fönstrena finns det(annars tror ju folk att man är knäpp). P-Å har frågat massor av gånger-ska vi inte ha nåt julpynt? Granen då? Nä,jag är som en trotsig barnunge,jag vill inte! Det blir nog jul i allafall.
I förrgår var vi borta i Adelöv med hundarna,det är nåt med luften där. De blir så himla tossiga. De är så lyckliga,springet tar inte slut. Man kan ju inte annat än skratta åt dem. När de satt trötta o nöjda i bilen så kom skuldkänslorna krypandes. Jag hade ju bestämt mig,men.....ja,ja,jag plockade lite enris.
I går var det världens kanonväder,solen sken och jag var på ett strålande humör. Länge,länge traskade vi i skogen(och spejjade efter en gran),jag såg massor,men de var fula. Tervarna letade saker,kottar och godis i trädstammarna. Att ta bilder var inte lätt med det starka ljuset men här är några....
Det blåste full storm och de var så larviga,till och med Vilda jagade löv! Att ta en fina bilder på Kaos när man är själv är inte så lätt. Hans päls växer så det knakar. Han är mkt mörkare i verkligheten.....
Lilla hönan......
När vi kom hem så kokade jag julgodis(mellan ström-avbrotten),satte in riset jag plockat och släppte ut de vrålande tomtarna! Så nu känner jag mig "riktigt normal". Granen då? Nä,inte i år. Det blev tallris istället. Betydligt smidigare sen när det ska ut.
Vad har vi pysslat med mer då? Lite lydnad,massor av uppletande,förlängda budföringar m.m. Vädret har ju varit till o från,både snö och regn. Aktivitetsbollen har rullat för fullt under de regniga o trista dagarna. Vi har gått vilse också. Det var kul! Fast det tyckte inte P-Å. Vi hade väl gått ca 1,5 tim i skogen på ett nytt ställe eftersom de jagade. Det började bli lite ont om tid,P-Å skulle iväg o jobba. Jag tänkte att vi kunde ta en genväg hem. Den var låååång! Vi gick o gick men kom aldrig ut på vägen,till slut kom vi ut på en grusväg,yes! Nästan hemma,trodde vi. 2 km knatade vi på den vägen och P-Å höll på att få spader! Jag spanade in den otroligt fina skogen och Vilda hittade massor av råttor i dikes-kanterna,Kaos pinkade överallt. Plötsligt ser vi den "större" vägen. -Vet du var vi är?-Frågade P-Å. Nja....jag tror det. -Herregud,sa P-Å,vi är i Äpplehult! Det var väldigt fint där,det var bara ett problem.....klockan var mkt och vi var 4 km hemifrån! Vi småsprang liksom hemmåt,på asfalt. Fy så ont det gjorde i fötterna. Vi är inte vana att gå på asfalt.byfånar som vi är. P-Å hann till jobbet i tid och jag o tervarna pustade ut i soffan. De hade ont i tassarna på em,de linkade ut en stund i trädgården,stela som pinnar.
Snö hade vi ju också ett tag. Fort ramlade den ner,låg några dagar o sen töade den bort. Här är Kaoset med sin boll....
Om ni bara visste hur många bandage den pojken har käkat upp! Han är hopplös. Två trattar har han lyckats demolera också,han går fram som en ångvält med tratt. Nu börjar benet läka men det tar tid när han pysslar så.
Vi har en jättefin staty i trädgården......
Lite tossig Vilda....
Söt Kaos....
Vilda är helt rått-galen. Hon gräver överallt och hela tiden.....
Kaos är fantastisk med platsläggningen,spelar ingen roll var jag placerar honom. Han ligger helt still med näsan i backen(snön).....
Här snöar det på rätt bra......
Lycklig gosse i snön....
Vilda mår så himla bra. Hennes mun är lite skör och hon har haft nån liten infektion. Tandhalsen är ju ännu blottad där tumören satt,men hon verkar inte ha nåt ont av det. Jag är nu noga med hennes munhygien. Lilla Örni den tokan har lagt ytterligare två ägg,inte bra. Kaos är pigg som en mört! Lite varvad av alla jakthundar och nån löptik här nånstans. Trots lite "flurr" så är han ändå så otroligt lyhörd,man slutar aldrig att förvånas över honom i arbetet. Det är en fröjd att se honom arbeta,all glädje och styrka i det han gör.
Så är det då julafton i morgon. Jag har i år fått världens finaste julgåva. I september såg allt så mörkt ut,men...hon finns här hos oss,Vilda. Pigg o go o glad och det är jag så otroligt tacksam för,nåt bättre kan man inte önska sig. Alla har inte haft samma tur och våra tankar går till er. Fam Fransson och Vildas bror Eddy firar jul utan sin älskade Dunde i år.
Så är det lille Diezel,Kaos son. Lille gubben. Det är så tragiskt. Han mår tydligen inte bra och Stefan har tagit ett beslut. Ni kan läsa mer om det på deras hemsida. Vi hoppas att du får ro i själen,Diezel och blir lycklig där på andra sidan regnbågsbron......våra tankar finns hos dig och familjen.
Vi önskar er alla en riktigt God Jul!
Jag vet,det är längesen jag skrev nåt. Jag tycker inte om julen,så är det bara. För mig blir julen för varje år mer o mer förknippad med tråkigheter. Julen ska vara fin o rofylld och full av glädje,hm....folk stressar och är ju inte kloka nånstans! Vid den här tiden så håller sig P-Å precis bakom mig när vi är i affärer,han tycker det är pinsamt när han plötsligt står och pratar om nån vara med en vilt främmande tant! Jag är som uppslukad av jorden! Jag springer igenom affären och släpper han mig med blicken i en sekund så vips.....så är jag borta. Jag hatar att trängas med folk. Under hela december så kryper jag in mitt lilla skal,i min lilla skyddade värld här ute i skogen,och där trivs jag bäst.
Jag har hört dem skrika o vråla i sin låda där uppe,tomtarna alltså. -Hallå! Släpp ut oss,det är jul! Nix,de kan sitta där o vråla,jag vill inte julpynta. Så har jag resonerat. Ljusstakar o stjärnor i fönstrena finns det(annars tror ju folk att man är knäpp). P-Å har frågat massor av gånger-ska vi inte ha nåt julpynt? Granen då? Nä,jag är som en trotsig barnunge,jag vill inte! Det blir nog jul i allafall.
I förrgår var vi borta i Adelöv med hundarna,det är nåt med luften där. De blir så himla tossiga. De är så lyckliga,springet tar inte slut. Man kan ju inte annat än skratta åt dem. När de satt trötta o nöjda i bilen så kom skuldkänslorna krypandes. Jag hade ju bestämt mig,men.....ja,ja,jag plockade lite enris.
I går var det världens kanonväder,solen sken och jag var på ett strålande humör. Länge,länge traskade vi i skogen(och spejjade efter en gran),jag såg massor,men de var fula. Tervarna letade saker,kottar och godis i trädstammarna. Att ta bilder var inte lätt med det starka ljuset men här är några....
Det blåste full storm och de var så larviga,till och med Vilda jagade löv! Att ta en fina bilder på Kaos när man är själv är inte så lätt. Hans päls växer så det knakar. Han är mkt mörkare i verkligheten.....
Lilla hönan......
När vi kom hem så kokade jag julgodis(mellan ström-avbrotten),satte in riset jag plockat och släppte ut de vrålande tomtarna! Så nu känner jag mig "riktigt normal". Granen då? Nä,inte i år. Det blev tallris istället. Betydligt smidigare sen när det ska ut.
Vad har vi pysslat med mer då? Lite lydnad,massor av uppletande,förlängda budföringar m.m. Vädret har ju varit till o från,både snö och regn. Aktivitetsbollen har rullat för fullt under de regniga o trista dagarna. Vi har gått vilse också. Det var kul! Fast det tyckte inte P-Å. Vi hade väl gått ca 1,5 tim i skogen på ett nytt ställe eftersom de jagade. Det började bli lite ont om tid,P-Å skulle iväg o jobba. Jag tänkte att vi kunde ta en genväg hem. Den var låååång! Vi gick o gick men kom aldrig ut på vägen,till slut kom vi ut på en grusväg,yes! Nästan hemma,trodde vi. 2 km knatade vi på den vägen och P-Å höll på att få spader! Jag spanade in den otroligt fina skogen och Vilda hittade massor av råttor i dikes-kanterna,Kaos pinkade överallt. Plötsligt ser vi den "större" vägen. -Vet du var vi är?-Frågade P-Å. Nja....jag tror det. -Herregud,sa P-Å,vi är i Äpplehult! Det var väldigt fint där,det var bara ett problem.....klockan var mkt och vi var 4 km hemifrån! Vi småsprang liksom hemmåt,på asfalt. Fy så ont det gjorde i fötterna. Vi är inte vana att gå på asfalt.byfånar som vi är. P-Å hann till jobbet i tid och jag o tervarna pustade ut i soffan. De hade ont i tassarna på em,de linkade ut en stund i trädgården,stela som pinnar.
Snö hade vi ju också ett tag. Fort ramlade den ner,låg några dagar o sen töade den bort. Här är Kaoset med sin boll....
Om ni bara visste hur många bandage den pojken har käkat upp! Han är hopplös. Två trattar har han lyckats demolera också,han går fram som en ångvält med tratt. Nu börjar benet läka men det tar tid när han pysslar så.
Vi har en jättefin staty i trädgården......
Lite tossig Vilda....
Söt Kaos....
Vilda är helt rått-galen. Hon gräver överallt och hela tiden.....
Kaos är fantastisk med platsläggningen,spelar ingen roll var jag placerar honom. Han ligger helt still med näsan i backen(snön).....
Här snöar det på rätt bra......
Lycklig gosse i snön....
Vilda mår så himla bra. Hennes mun är lite skör och hon har haft nån liten infektion. Tandhalsen är ju ännu blottad där tumören satt,men hon verkar inte ha nåt ont av det. Jag är nu noga med hennes munhygien. Lilla Örni den tokan har lagt ytterligare två ägg,inte bra. Kaos är pigg som en mört! Lite varvad av alla jakthundar och nån löptik här nånstans. Trots lite "flurr" så är han ändå så otroligt lyhörd,man slutar aldrig att förvånas över honom i arbetet. Det är en fröjd att se honom arbeta,all glädje och styrka i det han gör.
Så är det då julafton i morgon. Jag har i år fått världens finaste julgåva. I september såg allt så mörkt ut,men...hon finns här hos oss,Vilda. Pigg o go o glad och det är jag så otroligt tacksam för,nåt bättre kan man inte önska sig. Alla har inte haft samma tur och våra tankar går till er. Fam Fransson och Vildas bror Eddy firar jul utan sin älskade Dunde i år.
Så är det lille Diezel,Kaos son. Lille gubben. Det är så tragiskt. Han mår tydligen inte bra och Stefan har tagit ett beslut. Ni kan läsa mer om det på deras hemsida. Vi hoppas att du får ro i själen,Diezel och blir lycklig där på andra sidan regnbågsbron......våra tankar finns hos dig och familjen.
Vi önskar er alla en riktigt God Jul!
*Dagen då springet svämmade över....
3/12-08
Några bilder blir det inte,ni hade ändå bara fått se en massa mörk skog! Att tervarna har mkt spring i benen är ju ingen nyhet,men idag svämmade det över. Speciellt för Kaos.Det tog inte slut,springet alltså,inte minskade det nåt heller. Han var bara tvungen att springa,springa och springa. Jösses,man blir ju yr i huvudet av att se honom. Han for som en jojo,ändå höll han sig nära oss.
Vi gjorde uppletande och Vilda fick börja-lätt som en plätt,tyckte hon,glatt tuggandes på sakerna. När det var Kaos tur så sjöng hon långa falska melodier,mkt klagandes över att livet var så orättvist. Hon hade minsann inget fått göra! Puh. Om Kaos finns det bara superlativ vad gäller uppletandena nu för tiden. Nu trodde vi att springet skulle minska lite,men icke. Vi pratade om att göra förlängda budföringar men jag var lite rädd för skador. Det regnade och stenar,pinnar och mossa blir ju halt.
Ja,ja,han behövde få ut springet ur benen,pojken. Jag gick utan nån hund ca 250m. P-Å släppte först Vilda som kom fram med en sårskada på bakbenet. Skitig och full av diverse skogsmaterial var hon. Undra om hon vurpat. Sen kom Kaoset i 790 knyck,lika skitig han också,men hel(trodde jag). Där var det roliga nästan slut,de hann med några vändor mellan mig o P-Å innan vi möttes på mitten.
Väl hemma var de såååå trötta. Skitiga och blöta. Barr,grenar och jord i hela pälsen. Hur lätt är det att få dem torra o rena? Vilda smög in i soffan och somnade nästan direkt,lite fotvård först. Kaos som är lite varvad just nu,placerades i hallen. Han var så nöjd o belåten och låg o tvättade ett ben....lite väl mkt tvättade han. Upptäckte sen att det var samma ben och samma ställe.
Hur sjutton kunde jag ha missat det såret? Han ser ut som om någon skalperat honom. Flera cm långt skrubbsår,där både päls o hud är borta. Det fick bli bandage. Han pysslar ju så mkt.
Att undvika skador när det finns så mkt spring i benen är omöjligt,tyvärr. Vilda är dessutom lite svullen om ena framknät. Hon verkar inte ha ont. Det kanske är en "yrkes-skada"! Råttorna hade det inte lätt idag. Att hon orkar hålla på så. Kaos var lite intresserad på nåt ställe,där råttan var hemma.
Några bilder blir det inte,ni hade ändå bara fått se en massa mörk skog! Att tervarna har mkt spring i benen är ju ingen nyhet,men idag svämmade det över. Speciellt för Kaos.Det tog inte slut,springet alltså,inte minskade det nåt heller. Han var bara tvungen att springa,springa och springa. Jösses,man blir ju yr i huvudet av att se honom. Han for som en jojo,ändå höll han sig nära oss.
Vi gjorde uppletande och Vilda fick börja-lätt som en plätt,tyckte hon,glatt tuggandes på sakerna. När det var Kaos tur så sjöng hon långa falska melodier,mkt klagandes över att livet var så orättvist. Hon hade minsann inget fått göra! Puh. Om Kaos finns det bara superlativ vad gäller uppletandena nu för tiden. Nu trodde vi att springet skulle minska lite,men icke. Vi pratade om att göra förlängda budföringar men jag var lite rädd för skador. Det regnade och stenar,pinnar och mossa blir ju halt.
Ja,ja,han behövde få ut springet ur benen,pojken. Jag gick utan nån hund ca 250m. P-Å släppte först Vilda som kom fram med en sårskada på bakbenet. Skitig och full av diverse skogsmaterial var hon. Undra om hon vurpat. Sen kom Kaoset i 790 knyck,lika skitig han också,men hel(trodde jag). Där var det roliga nästan slut,de hann med några vändor mellan mig o P-Å innan vi möttes på mitten.
Väl hemma var de såååå trötta. Skitiga och blöta. Barr,grenar och jord i hela pälsen. Hur lätt är det att få dem torra o rena? Vilda smög in i soffan och somnade nästan direkt,lite fotvård först. Kaos som är lite varvad just nu,placerades i hallen. Han var så nöjd o belåten och låg o tvättade ett ben....lite väl mkt tvättade han. Upptäckte sen att det var samma ben och samma ställe.
Hur sjutton kunde jag ha missat det såret? Han ser ut som om någon skalperat honom. Flera cm långt skrubbsår,där både päls o hud är borta. Det fick bli bandage. Han pysslar ju så mkt.
Att undvika skador när det finns så mkt spring i benen är omöjligt,tyvärr. Vilda är dessutom lite svullen om ena framknät. Hon verkar inte ha ont. Det kanske är en "yrkes-skada"! Råttorna hade det inte lätt idag. Att hon orkar hålla på så. Kaos var lite intresserad på nåt ställe,där råttan var hemma.
*Tänk om man kunde trolla!
2/12-08
Då skulle jag:
1. Trolla fram bättre väder. Här är grått o trist och regnet vräker ner. Det blir ju inte ljust på hela dagen.
2. Trolla bort julen. Jag kan inte hjälpa det,men jag tycker inte om julen. Det ska vara en glädjens tid,men så är det inte. Folk far som yra hönor och stressar halvt ihjäl sig. Jag vägrar att falla in i det mönstret. Vid denna tiden är jag som en trotsig barnunge! Jag gör som jag vill,NÄR jag vill.
3. Jag skulle trolla bort all trötthet,den här mörka tiden gör ju att man blir sååå trött.
4. All smärta,värk och sjukdom skulle jag trolla bort all världens väg. Långt,långt bort.
5.Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde trolla,om jag så bara kunde göra en ända sak,så skulle jag trolla tillbaka Dunde till familjen Fransson och Vildas bror Eddy!
Ni ska veta att våra tankar finns hos er uppe i Norrsundet,hela tiden. Det är så fel och så orättvist. Dunde var alldeles för ung för att behöva åka till Nangijala nu,men kanske behövdes han där,kanske var han för god för denna världen.
Dunde föddes några dagar före Kaos,så vi "väntade barn" samtidigt. Eddy hade ju varit ensam ett tag efter att Abbe lämnat familjen. Nu är han ensamhund igen,Eddy. Vi hoppas att han inte ska sörja så mkt som han gjorde efter Abbe. ****En ny vacker stjärna har tänts på hundhimlen****
Så till något annat. Här kretsar allt just nu kring råttor!?!?! Överallt finns det råttor(läs möss). Att Vilda är rått-galen är ju ingen nyhet,men i söndags gapskrattade vi åt Kaos. Vi hade varit ute i skogen länge,gjort flera uppletanden. Det sista i en bredare ruta med många föremål och de var så duktiga hundarna,men....så trötta. Vi började traska på hemåt och terv-tempot hade minskat radikalt. Kaos luffsade framför oss,när han plötsligt tvärnitar vid en stubbe så trodde man ju att han som vanligt skulle slå en drill,men inte! Han började att tok-gräva! Hm...så brukar han inte göra. Vilda såg skitsur ut. Det är ju hennes jobb att gräva. Hon flög fram till stubben och började gräva på andra sidan. P-Å o jag bara stod o tittade,vad sysslade de med? Det såg lustigt ut,jorden flög åt alla håll,hålen blev djupare o djupare o vi skrattade. Plötsligt stannar Kaos upp,tittar ner i hålet,dyker med näsan före.Sen tuggar han och tuggar och ser mkt nöjd ut. Nu skrattade inte jag längre. Tog han en råtta? P-Å trodde att det kanske var jord och rötter,men inte sjutton gräver han väl så efter lite jord? Vi hade inte kommit oss för att säga nåt och inte gjorde vi det nu heller. Vi blev ganska förvånade. Oavsett vad han åt,så verkade det vara väldigt gott.
Vi har några rått-fällor nere i källaren,men ingen råtta! Just nu ägnar de sig åt att sabba nattsömnen för oss. I går natt höll jag på att bli galen,på riktigt. P-Å vaknade också,men inte av råttan,utan av mitt agerande. Han undrade vad fanken jag sysslade med. Där står jag som en stolle i sängen med en toffla i högsta hugg och bankar i taket*L*! Nu hängde det ju inte nån råtta i taket precis men den uslingen sprang omkring och förde ett fasligt väsen mellan golvet uppe och taket i sovrummet. De bor uppe på vinden och ibland springer de runt innanför väggarna. Det lät som om det var världens party där uppe. Inte kommer vi åt dem heller. Dumma råttor!
I går kväll så fick hundarna för sig att det var nåt bakom soffan. Hm...råtta bakom soffan? Vi såg ingen råtta men helt klart kände hundarna nåt. De la sig till ro igen så det var kanske bara i min skalle det fanns råttor! De får gärna vara ute men inne vill jag INTE ha dem.
Kaos har alltid sovit en väldigt aktiv sömn,han springer och grejar. Morrar och ylar. På äldre dar så har även Vilda börjat vara aktiv i sömnen. Jösses vad hon sprattlar,hon fångar säkert råttor! I går såg hon för kul ut,benen gick som trumm-pinnar och hela munnen ryckte och hon räckte ut tungan. Söta lilla höna.
Nu ska jag baka ut mitt bröd,sen ska jag traska ut med tervarna i ösregnet. Efter det så väntar ett par vantar på att bli färdig-stickade.
Då skulle jag:
1. Trolla fram bättre väder. Här är grått o trist och regnet vräker ner. Det blir ju inte ljust på hela dagen.
2. Trolla bort julen. Jag kan inte hjälpa det,men jag tycker inte om julen. Det ska vara en glädjens tid,men så är det inte. Folk far som yra hönor och stressar halvt ihjäl sig. Jag vägrar att falla in i det mönstret. Vid denna tiden är jag som en trotsig barnunge! Jag gör som jag vill,NÄR jag vill.
3. Jag skulle trolla bort all trötthet,den här mörka tiden gör ju att man blir sååå trött.
4. All smärta,värk och sjukdom skulle jag trolla bort all världens väg. Långt,långt bort.
5.Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde trolla,om jag så bara kunde göra en ända sak,så skulle jag trolla tillbaka Dunde till familjen Fransson och Vildas bror Eddy!
Ni ska veta att våra tankar finns hos er uppe i Norrsundet,hela tiden. Det är så fel och så orättvist. Dunde var alldeles för ung för att behöva åka till Nangijala nu,men kanske behövdes han där,kanske var han för god för denna världen.
Dunde föddes några dagar före Kaos,så vi "väntade barn" samtidigt. Eddy hade ju varit ensam ett tag efter att Abbe lämnat familjen. Nu är han ensamhund igen,Eddy. Vi hoppas att han inte ska sörja så mkt som han gjorde efter Abbe. ****En ny vacker stjärna har tänts på hundhimlen****
Så till något annat. Här kretsar allt just nu kring råttor!?!?! Överallt finns det råttor(läs möss). Att Vilda är rått-galen är ju ingen nyhet,men i söndags gapskrattade vi åt Kaos. Vi hade varit ute i skogen länge,gjort flera uppletanden. Det sista i en bredare ruta med många föremål och de var så duktiga hundarna,men....så trötta. Vi började traska på hemåt och terv-tempot hade minskat radikalt. Kaos luffsade framför oss,när han plötsligt tvärnitar vid en stubbe så trodde man ju att han som vanligt skulle slå en drill,men inte! Han började att tok-gräva! Hm...så brukar han inte göra. Vilda såg skitsur ut. Det är ju hennes jobb att gräva. Hon flög fram till stubben och började gräva på andra sidan. P-Å o jag bara stod o tittade,vad sysslade de med? Det såg lustigt ut,jorden flög åt alla håll,hålen blev djupare o djupare o vi skrattade. Plötsligt stannar Kaos upp,tittar ner i hålet,dyker med näsan före.Sen tuggar han och tuggar och ser mkt nöjd ut. Nu skrattade inte jag längre. Tog han en råtta? P-Å trodde att det kanske var jord och rötter,men inte sjutton gräver han väl så efter lite jord? Vi hade inte kommit oss för att säga nåt och inte gjorde vi det nu heller. Vi blev ganska förvånade. Oavsett vad han åt,så verkade det vara väldigt gott.
Vi har några rått-fällor nere i källaren,men ingen råtta! Just nu ägnar de sig åt att sabba nattsömnen för oss. I går natt höll jag på att bli galen,på riktigt. P-Å vaknade också,men inte av råttan,utan av mitt agerande. Han undrade vad fanken jag sysslade med. Där står jag som en stolle i sängen med en toffla i högsta hugg och bankar i taket*L*! Nu hängde det ju inte nån råtta i taket precis men den uslingen sprang omkring och förde ett fasligt väsen mellan golvet uppe och taket i sovrummet. De bor uppe på vinden och ibland springer de runt innanför väggarna. Det lät som om det var världens party där uppe. Inte kommer vi åt dem heller. Dumma råttor!
I går kväll så fick hundarna för sig att det var nåt bakom soffan. Hm...råtta bakom soffan? Vi såg ingen råtta men helt klart kände hundarna nåt. De la sig till ro igen så det var kanske bara i min skalle det fanns råttor! De får gärna vara ute men inne vill jag INTE ha dem.
Kaos har alltid sovit en väldigt aktiv sömn,han springer och grejar. Morrar och ylar. På äldre dar så har även Vilda börjat vara aktiv i sömnen. Jösses vad hon sprattlar,hon fångar säkert råttor! I går såg hon för kul ut,benen gick som trumm-pinnar och hela munnen ryckte och hon räckte ut tungan. Söta lilla höna.
Nu ska jag baka ut mitt bröd,sen ska jag traska ut med tervarna i ösregnet. Efter det så väntar ett par vantar på att bli färdig-stickade.
